Venuspassagen – och fortsatt sikte mot stjärnorna

Eric Stempels vill sätta Uppsala på kartan i astronomiska sammanhang. Här bläddrar han i den anrika boken "Världsrymdens under - populär stjärnvetenskap".

Eric Stempels vill sätta Uppsala på kartan i astronomiska sammanhang. Här bläddrar han i den anrika boken "Världsrymdens under - populär stjärnvetenskap".

Eric Stempels, forskare vid institutionen för fysik och astronomi, brinner för stjärnorna – och vill öppna upp portarna för allmänheten. Det är viktigt att vara synlig, för det här med astronomi intresserar människor. Ett unikt tillfälle gavs när Venus passerade solen och kunde beskådas från Uppsala slott.


Inte minst märkte Eric Stempels av det stora intresse som följde efter universitetets pressmeddelande om den stundande Venuspassagen den 6 juni, såväl från medier som från privatpersoner En doktorand vid institutionen lade upp eventet på Facebook och 186 personer anmälde sig den vägen.

I samarbete med Uppsala amatörastronomer arrangerade Uppsala universitet den avancerade titten mellan klockan 03.30 och 06.50 och för att få bästa möjliga utsikt valdes platsen vid sydöstra hörnet av Uppsala slott. Ändamålsenliga teleskop riggades. Vid soluppgången klockan 04.00 samlades ett hundratal personer och vid klockan 05.30 hade antalet ökat till uppemot 150 personer.

- Det var verkligen en speciell atmosfär,  berättar Eric Stempels. Festande studenter på väg hem blandades med entusiaster som hade med sig filtar och dukade upp picknick.

Så bröt molnen isär och solen och Venus framträdde från klockan 06.20 under tio minuter. Det gick under denna tid klart att urskilja Venus siluett framför solen.

Eric Stempels bläddrar i den gamla anrika boken Nordenmarks ”Världsrymdens under – populär stjärnvetenskap” - från 1909 och berättar vidare:

- Venuspassagen har engagerat och fascinerat forskare i århundraden, eftersom den hade stor betydelse i uträkningen av avståndet till solen. Men eftersom Venus och Jordens bana inte ligger i samma plan inträffar en venuspassage mycket sällan. Det räknas som ett av de mest sällsynta, regelbundna fenomenen inom astronomin. Nästa gång blir år 2117 så det är alltså 105 år till nästa tillfälle!

Vad händer härnäst?

– I augusti landar en sond på planeten Mars. Den ska undersöka ytan till en gammal sjö. Vi vet ju att det förekommit vatten på Mars tidigare, och att liv på Jorden behöver vatten. Kanske sonden kommer att hitta spår efter gammalt liv på Mars, säger Eric Stempels.

Institutionen satsar en hel del på populärvetenskap. Just nu planeras en särskild monter om kalendrar och tideräkning i samarbete med Museum Gustavianum. Sol- och månförmörkelser sker relativt ofta och uppmärksammas vid institutionen. Och under vinterhalvåret anordnas veckovis stjärnvisningar i Observatorieparken, då allmänheten inbjuds att studera Jupiter, Saturnus ringar, galaxer och stjärnor.

- Det krävs dock att det inte är för disigt på himlen. I så fall ställer vi in stjärnskådningen. Människor tror att vi astronomer kan titta genom molnen, men ännu har vi inte utvecklat dessa instrument, säger Eric med ett leende.

Varför gör ni det här?

- Det är viktigt att vara synlig, att sätta Uppsala på kartan i astronomiska sammanhang. Vi vill fånga upp allmänhetens intresse med regelbundna populärvetenskapliga evenemang.

Kerstin Carlfors Virgin

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin