HandsOn: Biobanks fyllde UKK

Biobanker är ett högaktuellt ämne som gärna lockar till diskussion. Vägen från blodprov till verkligt värde för vårdtagare är både lång och komplex. Få besitter kunskap om hela kedjan, och för att förstå och förbättra processen samlades närmare 400 representanter för vård, forskning och industri i Uppsala 20-21 september vid den internationella konferensen HandsOn: Biobanks.
– För bara några år sedan ville de flesta av oss behålla sina prover för sig själva, i dag möts vi för att samtala om hur vi på bästa sätt kan dela med oss och använda oss av varandras tillgångar. Jag skulle vilja göra en liknelse med bilbranschen, en konkurrensfylld bransch som insåg mervärdet av, och i dag använder gemensamma standards. Kanske kan vi göra samma resa, säger Jan-Eric Litton, professor vid Karolinska Institutet.

Behovet av fortsatt utveckling av biobankerna är odiskutabelt. Till den translationella cancerforskningens största utmaningar hör just bristen på kvalitativa prover. Internationella samarbeten försvåras av nationella åtskillnader i lagar och provhantering.
– Vi arbetar just nu med att utveckla flera centrala aspekter kring biobanker. Till exempel måste vi bättre integrera hela kedjan från provtagning till forskning, skapa globala policys och hanteringsmetoder, och självklart se över frågan om hållbar, långsiktig finansiering, säger Helen Moore, chef vid amerikanska National Cancer Institute.

Rätt nyttjade besitter biobankerna enorm potential och kan, för att citera Pfizers David Cox, liknas vid ”kliniska observationer på steroider”. För att uppnå maximal effekt måste materialet emellertid snabbt omsättas i arbete, och från läkemedelsindustrins sida antyds viss otålighet.
– De senaste decennierna har våra kostnader ökat men vår produktion förblivit konstant. Merparten av våra preparat tar sig inte genom testfaserna vilket på sikt är ohållbart. Det ställer oss - vård, industri och samhälle - inför en gemensam utmaning som kräver både geografiskt och organisatoriskt samarbete, säger Anders Ekblom, AstraZeneca.

Vid konferensen diskuterades även den etiska aspekten av biobanker. Register över prover och provgivare är en kontroversiell fråga som regleras i nationell lagar och ofta skiljer sig mellan länder. I den aktuella avhandlingen Biobank Research: Individual Rights and Public Benefit hävdar Joanna Stjernschantz Forsberg, Uppsala universitet, att det är vår moraliska plikt att delta i denna typ av forskning.
– Ofta utgår man från att reglering är nödvändig för att skydda personerna som deltar. Men det är viktigt att komma ihåg att människor också utsätts för risker om forskningen hindras. Därför har vi som vårdtagare en moralisk plikt att acceptera att våra sparade prover och data används i forskning. Eftersom plikten inte är baserad på en idé om solidaritet och andras välfärd kan den inte avfärdas med invändningen att individens rättigheter väger tyngre än samhällsnyttan, säger, Joanna Stjernschantz Forsberg.