Jätteanslag från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse

Leif Andersson, professor i funktionell genomik, har de senaste åren presenterat upptäckt efter upptäckt om den genetiska bakgrunden till olika husdjurs egenskaper. Flera av rönen öppnar för intressanta medicinska tillämpningar. Nu får han ett femårigt anslag på 31 miljoner kronor av Wallenbergstiftelsen för att ta reda på mer om dessa geners funktion.

-    Det är förstås fantastiskt roligt. Vi har finansiering för genetisk screening, men det är kostsamt att gå vidare och ta reda på mer om genernas funktion och mekanismen bakom sambanden. Det kan vi göra nu, säger han.

Det andra projektet handlar om materialvetenskap och magnetiska material. I dessa ligger atomer prydligt ordnade och riktade, men rubbas de ur jämvikt kan mycket intressanta saker hända. Ett forskarteam vid Ångströmlaboratoriet, med professor Olle Eriksson som huvudansvarig, får drygt 37 miljoner kronor under en femårsperiod. De har arbetat med på teoretisk nivå några år. Nu kan de även bygga upp en experimentell miljö där de hoppas verifiera teorierna.

-    Teorin förutspår flera intressanta fenomen, speciellt när vi studerar magneter i nanoområdet, och med de experiment vi nu kommer att kunna göra, kan man säga att vi sträcker ut en hand mot tekniska tillämpningar av vår kunskap, säger Olle Eriksson.

Astronomer vid Uppsala universitet får drygt 23 miljoner kronor i bidrag för att söka och analysera atmosfärer på jordliknande planeter i andra solsystem. I förlängningen hoppas forskarna kunna svara på frågan om det finns spår av liv på dessa planeter.

De första observationerna av stora Jupiterliknande exoplaneter gjordes med instrumentet CRIRES på ett av Europeiska sydobservatoriets (ESO) 8-metersteleskop i Chile. Observationerna visar att spektroskopiska studier av atmosfären runt en jordliknande exoplanet är möjliga - dock inte med befintliga instrument.

Uppsalaforskarna Nikolai Piskunov och Eric Stempels ska nu leda ett internationellt samarbetsprojekt, CRIRES+, som bygger om det existerande instrumentet. Ombyggnaden beräknas ta 2,5 år och det nya instrumentet med sina nya detektorer kommer att bli mer känsligt och mer stabilt.

Utöver dessa tre projekt får ytterligare tre Uppsalaforskare del av stora projektanslag från stiftelsen med huvudsökande från andra universitet, nämligen Carl-Henrik Heldin, professor i molekylär mikrobiologi, med ett projekt om biomarkörer för olika cancerformer (med Umeå), Siv Andersson, professor i molekylär evolution (med KI) och Per Artursson, professor i läkemedelsformulering (med KI).

Sammantaget innebär det en tydlig förstärkning för starka profilområden inom Uppsala universitet: Life sicence- och cancerforskning inom SciLifeLab, materialforskning samt rymdforskning.