Energifrågan handlar om mer än teknik

På många områden kan vi som konsumenter lätt se konsekvenserna av våra val, men som elkonsumenter är det svårare.

För att vända en oönskad utveckling inom klimat- och energiområdet behövs teknisk utveckling men också beslut, både politiska och sådana som fattas i vår vardag. Det är här en fördjupad kunskap om människans beteende blir viktig.
På många områden kan vi som konsumenter lätt se konsekvenserna av våra val. I en mataffär kan vi till exempel jämföra priser och kaloriinnehåll. Men som elkonsumenter får vi räkning en gång i månaden, utan koppling till enskilda aktiviteter. Hur påverkar en extra körning med tvätt- eller diskmaskinen kostnaden? Vad får det för effekt att duscha snabbare, eller släcka lampor? Om vi lättare kunde se direkta konsekvenser skulle vi väl motiveras att spara mer?
– Det finns just nu ett enormt intresse från industrin att utveckla smarta elmätare för att få konsumenterna att spara energi. Men man vet väldigt lite om hur dessa mätare i så fall borde utformas eller om det ens är rätt väg att gå. Här blir vår kunskap jätteintressant, säger Peter Juslin, professor i kognitionspsykologi, som i höst drar igång ett tillämpat forskningsprojekt vid Uppsala universitet.

Hans forskargrupp studerar inlärning, feedback och hur människan använder tillgänglig information, egen kunskap och tänkande som grund för sitt beteende. Vad kan deras forskning säga om hur en smart elmätare skulle fungera? Skulle det vara kostnadseffektivt? Vissa grundläggande saker kan grundforskningen peka på, konstaterar Peter Juslin. Det är till exempel långt ifrån alltid en fördel att få feedback ofta och detaljerat, som ofta är fallet i smarta elmätare.
– Ett sådant feedbacksystem är inte utan problem. Det är inte självklart att prestationen blir bättre eller att det är det mest kostnadseffektiva sättet att ge människor den kunskap de behöver för att kontrollera sin elkonsumtion.
I värsta fall får man ett obegripligt system som triggar igång en jakt som leder till fel uppfattning om vad som är viktigt. Eller så lär man sig snabbt att det som gäller framför allt är att duscha mindre och dra ner innetemperaturen och så vet man det och tappar intresset. Och hur går det då på sikt med marknaden för smarta elmätare?

Tillämpad forskning under kontrollerade förhållanden saknas idag på detta område. De studier som gjorts har framför allt handlat om att låta personer prova en viss elmätare och sedan undersöka hur nöjda de känner sig. Men om elkonsumtionen sänktes och om det då berodde på elmätaren – och i så fall exakt vilken del - får man inte svar på. Inte heller vet man hur smarta mätare fungerar jämfört med andra sätt att ge elkonsumenten förutsättningar att förstå och styra konsekvenserna av sin elkonsumtion.
Det är här det nya forskningsprojektet kommer in, där forskarna under kontrollerade förhållanden ska låta försökspersoner testa olika lösningar. Målet är att få en uppfattning om vad som gör en elmätare långsiktigt smart och att kunna jämföra med andra system. Kanske är det lika effektivt att ge direkta instruktioner om hur elkonsumtionen kan minskas? Eller ge en snabbträning i att översätta beteenden i pengar? En annan idé bygger på simulering av den egna elkonsumtionen.
– Man kan till exempel inkludera en mjukvara i köp av nybyggda hus, där ägarna på ett lekfullt sätt kan simulera beteenden tills de fått en uppfattning om elkostnaderna i huset. En intressant möjlighet är att samarbeta med experter på speldesign för att utveckla sådana program som är effektiva och rimligt engagerande att arbeta med, säger Peter Juslin.

Det finns en stor utmaning, påpekar han, i att försöka ändra människors beteende långsiktigt. Vår mänskliga föreställningsförmåga är nämligen inte anpassad för de globala konsekvenser och långsiktiga perspektiv som råder inom miljöarbete. Och vårt förnuft och rationalitet är starkt kopplat till ”här och nu”. Kanske är det grundläggande problemet helt enkelt att elkonsumtionen är för billig? En rimlig, om än inte särskilt populär, tanke - för är det dyrt ökar motivationen att spara. En annan allmänmänsklig drivkraft värd att fundera över är att vi vill göra som andra gör.
– Det är nästan genant att se forskningen som visar hur gärna vi gör som alla andra. Vi är verkliga flockdjur, säger Peter Juslin med ett leende.
Han konstaterar att frågan om framtidens energi bara är en av flera stora samhällsutmaningar som vid första anblicken framför allt tycks handla om medicinska och tekniska genombrott, men som till synes och sist ändå handlar om oss människor och vad vi förmår göra.
– Det är nog den största samhällsvetenskapliga utmaningen för vår tid, att finna sätt att koordinera olika aktörers beteenden så att man uppnår det långsiktigt och kollektivt bästa.