Innan pandemin slår till

Bildtext
En fartblind djurindustri, tilltagande antibiotikaresistens och otillräcklig vaccinproduktion. Antingen inväntar vi katastrofen eller så tar vi den sista chansen att ändra våra beteenden, säger professor Björn Olsen, initiativtagare till nätverket IEE.
– Frågan är inte längre om en ny pandemi kommer att drabba mänskligheten. Det handlar om när och hur hårt den slår. Vår tids infektionsarena rymmer fler än sju miljarder människor och 75 miljarder husdjur som tränger ihop sig på allt mindre ytor. Klockan tickar och i dag återstår ingen annan väg än samarbete, säger Björn Olsen, överläkare och professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.
År 2010 kallade Björn till tvärvetenskaplig samling i Uppsala. Trots geografisk närhet iakttog han hur stadens många forskare, läkare, veterinärer och ekologer verkade åtskilda från varandra. Initiativet resulterade i Nätverket för infektionsekologi och epidemiologi, IEE. Drygt två år senare har det lokala forumet blivit ett nationellt nav vars höstseminarium One Health Day samlade över 200 politiker, journalister och engagerade från hela Sverige.
– Vi vet att djur och människor utsätts för samma sjukdomsframkallande virus och bakterier. Samtidigt går forskningen mot superspecialisering och att hålla resultat inom familjen. Vi måste förmå oss att se över dikeskanten, prata samma språk och inse värdet av samarbete. I dag upplever jag att vi har etablerat den kulturen inom IEE, fortsätter Björn Olsen.
Av de infektioner som drabbar människan kommer fler än 70 procent från djur, så kallade zoonoser. Till de mer kända hör tuberkulos, salmonella och rabies, men zoonoser orsakade även de tre pandemier som härjade förra seklet. Spanska sjukan, som krävde närmare 100 miljoner liv, Asiaten och slutligen det sena 1960-talets Hong Kong-influensa som upp till 1 miljon svenskar insjuknade i.
– Dessutom var vi många som satte kaffet i halsen då de första rapporterna om Svininfluensan kom från Mexiko. Med facit i hand blev den främst en påminnelse om pandemin som sådan. En generalrepetition inför nästa stora smäll, vilken med vår nya globala livsstil kan orsaka enorm skada, säger Björn Olsen.
Utan tvekan tänjer vi gränserna. I dag är det få som nöjer sig med säsongens grödor och betalar priset för ekologisk, småskalig djurhållning. Följden är krympta säkerhetsmarginaler i livsmedelsproduktionen och varor som fraktas världen över. Med transporterna följer både klimatförändringar och en geografiskt reviderad fauna.
– Insekter är en starkt bidragande faktor till att sprida infektionssjukdomar. I dag ser vi hur flera arter breder ut sig. En av dem är Tigermyggan som när den väl etablerat sig är i princip omöjlig att få bort, och redan 2030 kommer den att ha förutsättningar att leva i Mälardalen, berättar Anders Lindström, entomolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA.
Situationen ser än så länge olika ut över världen. I U-länderna dör ett barn varannan minut i infektionssjukdomar orsakade av antibiotikaresistenta bakterier. I Europa dör 25 000 människor varje år av samma anledning. I det nordligt belägna Sverige har vi hittills varit relativt förskonade, men då avstånd och temperaturer inte längre utgör skydd krävs snabba och förebyggande insatser på alla breddgrader.
– Uppsala är en utmärkt geografisk bas att driva arbetet från. Tillsammans med Uppsala universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, och Linnéuniversitetet utgör vi kärntruppen i IEE. Kan vi även utveckla samverkan med Livsmedels- och Läkemedelsverket är potentialen enorm, säger Karin Artursson, forskningskoordinator vid SVA.
Nätverkets första uppgift är att bredda och armera plattformen för nya och existerande samarbeten. Tilltron till tvärvetenskapens synergieffekter är fundamental. Avstånd mellan forskningsfält ska överbryggas och befintlig kunskap och apparatur användas gemensamt. En annan uttalad hållning är att stimulera yngre forskare att snabbt komma in i verksamheten.
– I mina ögon präglas nätverket av helhetsperspektiv och öppenhet. Varje Uppsalabesök betyder nya kontakter, rön och idéer kring gemensamma ansökningar. För mig som ung forskare är det enormt värdefullt. På sikt är jag övertygad om att IEE kommer att bli en internationell tillgång, säger Hanna Söderström, miljökemist vid Umeå universitet.
En solid forskarbas räcker emellertid inte. För att åstadkomma praktisk skillnad måste frågan lyftas på den politiska dagordningen. Signaler finns. Sverige förbjöd användning av antibiotika till djur i tillväxtfrämjande syfte redan 1986. Tjugo år senare gjorde EU detsamma, och nyligen införde även USA begränsningar i djurindustrins antibiotikabruk. Vid One Health Day i Uppsala konstaterade riksdagsledamot Lena Hallengren att infektionssjukdomar tillhör samhällets ödesfrågor, liksom att IEE är ett oerhört positivt initiativ.
– Vi arbetar aktivt för att öka den politiska insikten i hur allt hänger samman. Inför Danmarks ordförandeskap i EU bedrev vi nära samarbete med Nordiska rådet. I Bryssel har vi ett stort stöd i Marit Paulsen. Vår ambition är dels policymässig påverkan, dels att ge forskningen rätt förutsättningar, och Vetenskapsrådets senaste tillskott av forskningsmedel ger gott hopp, säger Karin Artursson.
På väg in i sitt tredje verksamhetsår balanserar IEE på tre ben. Som arrangör av mötesplatser, som bas för praktiska insatser och påverkan samt som garant för långsiktig samverkan över kompetensgränserna.
– Det finns många konkurrerande universitet och institut och vi måste bekräfta vår seriositet för att bli en aktör att räkna med. En förutsättning för att säkerställa IEE:s framtida verksamhet är att erbjuda nätverksplattformar redan på grundnivå. Bland annat lägger vi just nu sista handen vid en gemensam forskarutbildningskurs för läkare, veterinärer och ekologer, säger Sofia Boqvist, lektor vid SLU.
Världen står utan tvekan inför stora utmaningar. En fartblind djurindustri, tilltagande antibiotikaresistens och otillräcklig vaccinproduktion är centrala och nära länkade delar av en komplex hotbild. För IEE är den nära förestående frågan var man ska koncentrera sina insatser.
– Vi har entusiastiskt sprungit på alla bollar i två år nu. Samtidigt är området så omfattande att vi ganska snart måste stanna upp och analysera hur vi mest effektivt uträttar störst nytta, konstaterar Karin Artursson.
Ett återkommande begrepp inom nätverket är kommunikation. Alla tycks överens om behovet av möten och samtal för att skapa det gränsöverskridande samarbete Björn Olsen beskriver som den enda vägen.
– Vi vet att det här problemet löser vi bara genom dialog och samverkan på alla fronter. Forskare, politiker, industri och individer, vi måste alla lära oss att ge och ta. Antingen inväntar vi katastrofen eller så tar vi denna sista chans att ändra våra beteenden.
Fakta: IEE och One Health
- Nätverket för infektionsekologi och epidemiologi, IEE, är ett tvärvetenskapligt projekt som startade 2010.
- IEE omfattar synsättet One Health, som syftar till förbättrad folk- och djurhälsa.
- One Health bygger på det faktum att djur - både vilda och tama - och människor i stor utsträckning utsätts för samma sjukdoms-framkallande virus och bakterier, inklusive antibiotikaresistenta sådana, och att dessa måste hanteras i ett brett perspektiv.
Magnus Alsne