Vilket samhälle klarar den globala ekonomiska krisen bäst?
Håller vår samhällsorganisation för det stresstest som den globala ekonomiska krisen innebär? Det ska statsvetaren Joakim Palme undersöka.
Den globala ekonomiska kris som startade 2008 i USA med Lehman Brothers konkurs, har fått långtgående följder på flera håll i världen. I ett femårigt projekt ska Joakim Palme, professor i statsvetenskap, undersöka vilka konsekvenser krisen har fått för samhällsinstitutionerna, välfärden, människors beteende och i slutändan, demokratin.
Forskningen sker i samarbete mellan statsvetare i Uppsala och forskare vid Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, SOFI, och fokus ligger på EU:s 27 medlemsländer. Men även Kanada, Australien, Nya Zeeland, Japan och USA kommer att ingå i forskningsmaterialet.
– Hur ett land svarar på krisen kan se olika ut beroende på hur samhället var organiserat innan krisen. Genom att använda jämförande metoder för att studera krisens konsekvenser, hoppas vi kunna ge svar på vilka typer av samhällsorganisationer som står sig bäst. Det gäller såväl ekonomiskt som socialt och politiskt, säger Joakim Palme.
Till exempel har USA och Storbritannien tvingats genomföra särskilda ekonomiska krispaket, medan Sverige och Tyskland inte behövt vidta några åtgärder för att uppnå samma effekt.
– Våra välfärdssystem tycks fungera väl som automatiska stabilisatorer, men vi skall nära granska hur de fungerat som skyddsnät, säger Joakim Palme,
Samhällets organisation får också olika konsekvenser för människors livsvillkor, när det gäller fattigdom, ojämlikhet och beteenden. Därför ska man undersöka om det går att hitta mönster när det gäller kopplingen mellan utsatthet och trygghetssystem.
– Vi är också intresserade av hur krisens effekter kan påverka hur människor värderar välfärdsstatens trygghetssystem.
Ökade varsel i Sverige har hängt ihop med ett ökat stöd för Sverigedemokraterna, som av många uppfattas som främlingsfientligt. Joakim Palme är intresserad av om det finns ett liknande strukturer i Europa och om strukturerna varierar med stabiliteten på ett lands trygghetssystem och statsfinanserna.
– Är det så att en ekonomisk kris också kan utlösa en kris för demokratin och har vissa länder varit mer framgångsrika när det gäller den politiska hållbarheten? Genom att studera mönster, kanske det går att förstå vad som kännetecknar ett hållbart samhälle, säger Joakim Palme.
Projektets namn är "Global ekonomisk kris, institutionell förändring och ojämlikhet i komparativt perspektiv: förändrade välfärdsstater och arbetsmarknader i Västvärlden sedan den globala finanskrisen 2008."
Annette U Wallqvist