Nya rön om behandling av resistenta bakterier

Antibiotikaresistens är en global, snabbt växande utmaning. Nya konsumtionsmönster bidrar till att sprida bakterier över världen. Vinstoptimerad produktion och hårt pressad vård bidrar till misshushållning av antibiotika. Frågan är om tiden är på väg att springa från oss? Thomas Tängdén, läkare och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper, presenterar i sin avhandling Multidrug-Resistant Escherichia coli and Klebsiella pneumoniae: Treatment, Selection and International Spread studier kring i vilken omfattning resenärer bär med sig vissa typer av resistenta bakterier, liksom hur vården mer effektivt kan använda och bota med antibiotika.

– I en delstudie testade vi 100 friska resenärer före och efter resor utanför norra Europa. Av dem blev 24 bärare av multiresistenta ESBL-bildande E. coli-bakterier i tarmfloran under resan. Störst var risken i Indien, varifrån sju av åtta fick med sig ESBL-bildande bakterier hem. Siffrorna visar att Sverige inte är en isolerad ö och att vi måste bidra aktivt i insatser i högriskländer. Rent praktiskt har resultaten ökat vår medvetenhet och nu frågar vi alltid patienter med allvarliga infektioner om de har varit utomlands nyligen, säger Thomas Tängdén.

De flesta är i dag överens om att samhället använder för mycket antibiotika och att sjukvården måste bli mer restriktiv i sin användning. Oavsett anledning utsätter antibiotikabruk patienten för en ökad risk för framtida infektioner med resistenta bakterier. En ökad förekomst av multiresistenta bakterier på sjukhus kan på sikt medföra avsevärt större risk för svårbehandlade infektioner även efter relativt enkla operationer.

– I min avhandling återger jag hur Akademiska sjukhuset år 2006 genomförde en antibiotikaintervention i syfte att hindra ett utbrott med ESBL-bildande K. pneumoniae-bakterier. Kort efter att användningen av cefalosporiner halverats avtog utbrottet, även om det är svårt att dra säkra slutsatser av interventionens exakta betydelse, menar Thomas Tängdén.

Antiobiotikainterventioner tycks dessvärre inte förmå sätta permanent stopp för utvecklad resistens. Under två år med start 2004 uppmanades alla läkare i Kronobergs län att inte använda trimetoprim och trimetoprimsulfa. Användningen sjönk med 85 procent men ledde inte till motsvarande minskning av trimetoprimresistens. Resultatet förklarades av associerad resistens mot andra antibiotika i de trimetoprimresistenta bakterierna.

Vid allvarliga infektioner med multiresistenta bakterier där det saknas dokumenterat effektiva behandlingsalternativ används ibland kombinationer av antibiotika. Området är dock illa utforskat och det saknas i stor utsträckning studier som ger stöd för vilka antibiotika som ska kombineras för bästa effekt.

– I min sista delstudie studerade vi olika antibiotikakombinationer för att angripa multiresistenta K. pneumoniae-bakterier. Våra resultat visar att vissa kombinationer kan ha mycket bra effekt trots att bakterierna är resistenta mot de enskilda preparaten. Men det behövs fler studier för att avgöra om kombinationerna är säkra och effektiva för behandling av patienter, säger Thomas Tängdén.

Dessvärre skulle inte ens mer långtgående studier bidra med en hållbar lösning på de utmaningar som omger antibiotikaresistens. Ökad kunskap om kombinationsbehandling kan förbättra läget under en period men nya former av multiresistens kommer att uppstå.

– Den centrala uppgiften är naturligtvis att hitta nya antibiotika. I dag saknas tillräckliga vinstincitament, men stat och läkemedelsindustri närmar sig varandra. Samtidigt krävs global reglering för användning av nya antibiotikapreparat, annars står vi snart inför samma problematik, nya antibiotika till trots, säger Thomas Tängdén.