ERC-bidrag till banbrytande elektronspektroskopi
Nils Mårtensson vid institutionen för fysik och astronomi har erhållit medel av Europeiska forskningsrådet, ERC, på uppemot 2,5 miljoner euro i maximalt fem år. Nils Mårtensson, som är professor i metallers och metallytors fysik på Ångströmlaboratoriet får bidrag för projektet ”Electron Spectroscopy using Ultra Brilliant X-rays – a program for the advancement of state-of-the-art instrumentation and science”.
Det individuella stödet ERC Advanced Grant ges till väletablerade forskare vars forskning visar hög potential. I 2012 års utlysning beviljades medel till sex forskare baserade i Sverige; i Europa anslogs totalt 302 av 2304 inkomna ansökningar. För Nils Mårtenssons del kommer ERC:s bidrag att gå till utveckling av en helt ny slags elektronspektrometer i samarbete med kollegan professor Svante Svensson och för att utnyttja de nya möjligheter som öppnas av denna. Elektronspektroskopin är den mest direkta metoden att studera elektronerna i ett material, som i sin tur bestämmer dessa materials egenskaper.
-Vi har nyligen gjort ett genombrott med ett nytt instrument för elektronanalys, ArTOF. Detta tillåter oss att öka upplösningen i energimätningar jämfört med de tidigare instrumenten, säger Nils Mårtensson. Dessutom kan elektroner skickas ut med olika vinklar, vilka bestäms med hög precision över ett stort vinkelområde. Det gör det möjligt för oss att få information om hur elektronerna fördelas i intressanta material i tre dimensioner och i realtid.
Elektronspektrometerns känsliga mätteknik gör det möjligt att studera material som inte tål för hög dos av röntgenstrålning. Enligt Nils Mårtensson är system som polymerer och andra organiska material ytterst intressanta, då dessa har stor potential att skapa flexibla elektroniska komponenter som organiska solceller. Med de lägre röntgendoserna riskerar inte dessa känsliga material att förstöras.
-Dessutom kommer vi att studera de elektroniska egenskaperna hos grafén, ett material som består av ett enda atomlager av kol och som har en rad unika egenskaper. Speciellt viktigt är det att studera hur grafénets egenskaper kan styras på olika sätt.
Efter att ha förestått MAX laboratoriet i Lund i tretton år, återvände Nils Mårtensson till Uppsala universitet 2011. Men samarbetet med det nya MAX IV laboratoriet fortskrider och framtida mätningar i Lund planeras. Detta kräver vidareutvecklingar och för närvarande arbetar projektgruppen främst vid synkrotronljusanläggningen BESSY II i Berlin som idag är den bäst lämpade anläggningen för dessa mätningar.
-Det känns väldigt roligt och spännande. I och med ERC-anslaget kan vi nu anställa fler personer i projektet och även förbättra utrustningen för att studera elektronprocesser i än mer detalj, avslutar Nils Mårtensson.
Se även pressmeddelandet från ERC
För frågor, kontakta Nils Mårtensson, 070-582 63 89, nils.martensson@fysik.uu.se
Anneli Björkman