Fler vill skriva högskoleprovet

Högskoleverket lanserade hösten 2011 ett nytt högskoleprov där de kvantitativa och verbala uppgifterna har lika stort utrymme. Syftet med förändringen var att göra det lättare att förutsäga hur väl studenten kommer att klara sin utbildning. Detta nya högskoleprov fick till att börja med färre anmälningar, men i höstas vände trenden.
– Det är glädjande att så många nu vill göra högskoleprovet, säger generaldirektör Ulf Melin på Universitets- och högskolerådet, den nya myndigheten som tog över ansvaret för högskoleprovet vid årsskiftet.
Den 6 april genomförs högskoleprovet i sin nya form för fjärde gången. Totalt har 69 607 anmält sig, vilket är 4 232 fler än antalet anmälda våren 2012. Vår statistik visar att över 80 procent av de som har anmält sig är 24 år eller yngre.
Vi ser en ökning bland 17- och 18-åringar med drygt 10 procent i jämförelse med vårterminen 2012. Antalet anmälda i åldersgrupperna är cirka 7 700 vilket är en ökning med nästan 800.
En förklaring till det ökade intresset bland de yngre kan vara osäkerheten kring hur antagningsreglerna kommer att falla ut för sökande med gymnasiebetyg framöver.
De som går ut gymnasiet 2013 är den sista årskullen som går ut med slutbetyg. De som i år fyller 18 år är den första årskullen med gymnasieexamen 2014. Hur dessa ska konkurrera med sina betyg i urvalet är ännu inte helt fastställt och då kan högskoleprovet upplevas som en viktig andra chans.
De som skriver högskoleprovet konkurrerar i ytterligare en urvalsgrupp till antagningen och provresultatet är giltigt i fem år. Därmed ökar alltså chansen att komma in på utbildningar där ett urval måste göras. Oavsett resultat, kan högskoleprovet aldrig minska ens möjligheter.