Miljögifter kan kopplas till vanliga folksjukdomar

Först nu har man kunnat visa sambandet mellan miljögifter och folksjukdomar i vetenskapliga studier. Miljötoxikologen Monica Lind har arbetat med frågan i mer än tio år.

Ftalater, som används i plaster, och miljögiftet PCB visar samband med fetma och åderförkalkning. PCB ger ökad risk för att få typ 2-diabetes och stroke. Det är några av de uppmärksammade studier som Monica Lind, forskare i miljömedicin på senare tid genomfört och publicerat tillsammans med sin man, Lars Lind, som är professor i medicin och specialiserad på det metabola syndromet.
– Att exponering för miljögifter kan påverka risken för vanliga folksjukdomar har vi länge haft på känn. Men det är först nu vi kunnat visa på dessa samband i gemensamma vetenskapliga studier, säger hon.
Idén att kombinera sina kompetenser har de båda forskarna burit på ända sedan i början av 1990-talet. Bland annat har Lars Lind i sin medicinska forskning mycket ingående studerat en grupp på 1 000 personer. Han har gjort magnetröntgen, tagit EKG, tittat på kärlfunktioner och en mängd andra undersökningar som görs när folkhälsan ska studeras.
– Då var han också förutseende nog att spara rör med blod i frysen till en framtida studie om miljögifter.

Men diskussionen mellan de båda forskarna har knappast legat på is. Monica Lind beskriver det som ett spännande möte mellan två olika discipliner som pågått i mer än tio år.
– Vi har sett att benskörhet och hjärtkärlsjukdomar har ökat i takt med att vi fått fler och fler hormonstörande kemikalier med potential att störa jämvikten i våra kroppar. Men vi har inte kunnat påvisa det vetenskapligt eftersom analyser av miljögifter är både dyra och tidskrävande, berättar Monica Lind.
För fem år sedan kom tillfället de båda forskarna väntat på, de fick möjlighet att gemensamt studera om det fanns några könsskillnader i kopplingen mellan miljögifter och folksjukdomar.
Nu kunde det nedfrusna blodet från 1 000 personer plockas fram ur frysen för analys. Förekomsten av ett 40-tal olika miljögifter – metaller, PCB, bekämpningsmedel och plastkemikalier – analyserades. Monica Lind kallar urvalet för toppen av ett isberg. I EU:s kemikalieregister finns runt 140 000 olika kemikalier förregistrerade, de flesta av dem helt outforskade i relation till vår hälsa.
Resultaten från miljögiftsanalyserna har sedan jämförts med förekomsten av diabetes, benskörhet, hjärtkärlsjukdomar och bukfetma. Och det finns inte längre någon tvekan om sambanden.
– Vi har till exempel sett att den viktigaste prediktorn för risken för diabetes är ett högt BMI, men har du dessutom höga halter av miljögifter som PCB ökar risken ännu mer, säger Monica Lind.

Miljögifter finns överallt i vår omgivning, men störst betydelse för hur mycket vi får i oss har maten, berättar miljötoxikologen. Fet fisk från Östersjön hör till de livsmedel som Monica Lind särskilt lyfter fram som det finns anledning att vara försiktig med, eftersom fisken bland annat innehåller PCB.
– PCB är förbjudet globalt sen många år, men finns ändå kvar i miljön eftersom det bryts ner så långsamt, säger hon.
Kvar i miljön finns också bekämpningsmedlet DDT, som även det är förbjudet i Sverige sedan länge. Men DDT används fortfarande i länder runt ekvatorn för att bekämpa malariamyggor och giftet färdas sedan med vindarna upp till norra halvklotet där det faller ner.
Monica Lind har också analyserat förekomsten av plastkemikalier. De är visserligen inte långlivade i kroppen, men däremot i miljön.
– Vi utsätts för kemikalierna hela tiden. De finns till exempel i mjukgörare och stabilisatorer.

Själv är Monica Lind mån om att så långt som möjligt välja ekologiska alternativ när hon handlar mat. Köper hon ost från delikatessdisken, som slås in i PVC-plast, lägger hon in den i en polyetenpåse när hon kommer hem, eller i en ostkupa av glas.
– Jag vill inte ha PVC på min ost, det tycker jag är osmakligt. Det är visserligen godkänt att använda PVC-plast på livsmedel, men det finns ingen garanti för att plasten inte läcker kemikalier, säger hon.
Andra råd hon ger är att äta fisk från Östersjön och skaldjur med måtta, och att följa Livsmedelsverkets kostråd.
För övrigt menar hon att det är bra att omge sig med så mycket naturmaterial som möjligt. Kläder i ull, silke, bomull och linne är att föredra framför syntetmaterial. Och i hemmet bör den som kan undvika plastmattor, laminatgolv och möbler i plast.
– Och så är det viktigt att städa, dammtorka och sätta in ventiler. Det finns miljögifter även i dammet.

---

FAKTA/Koppling till sjukdomar

I flera olika studier har Monica och Lars Lind visat på kopplingen mellan miljögifter och olika sjukdomar, genom att analysera data från den s k PIVUS-studien av drygt 1 000 70-åringar i Uppsala.

• Typ två-diabetes. Det finns ett samband mellan en typ av ftalater som används i bland annat kosmetika och plaster och risk att få diabetes bland äldre. Individer med förhöjda ftalatnivåer hade en ungefär dubbelt så hög risk att ha diabetes som de med lägre nivåer. Även personer med höga nivåer av bekämpningsmedel och andra miljögifter i blodet har större sannolikhet att få typ 2-diabetes. (Publicerat i Diabetes Care.)
• Åderförkalkning. Miljögifter som dioxiner, PCB och bekämpningsmedel kan utgöra en risk för åderförkalkning, även då hänsyn tagits till de traditionella riskfaktorerna. Det fanns även ett samband med påvisbara tecken på fettinlagring i kärlväggen. (Publicerat i miljötidskriften Environmental Health Perspectives).?
• Bukfetma. Höga nivåer av miljögiftet PCB har ett samband med fördelningen av kroppsfett till buken. Forskarna fann att höga nivåer av det långlivade och svårnedbrytbara ämnet PCB189 var relaterat till en hög andel fetma i buken. (Publicerat i tidskriften Obesity.)