Stor boendesegregation ökar risken för upplopp

Artikelns analys bygger på statistik över bilbräder i Sverige mellan åren 2002 och 2009. Resultaten visar att det finns olika faktorer som för med sig en ökad risk för att upplopp ska uppstå i olika områden. Till exempel har forskarna sett att kommuner och stadsdelar där utlandsfödda har liten kontakt med majoritetsbefolkningen har haft fler bilbränder än kommuner där befolkningen bor mer blandat.

Husby tillhör de områden där forskarna kan se att risken för oroligheter varit stor.

- Åldersfördelningen, andelen fattiga och den höga andelen synliga minoriteter i Husby gjorde att när en gnista uppstod fanns det olja i faten, inte vatten, förklarar John Östh, kulturgeograf vid Uppsala universitet.

Studien visar att segregation underlättar upplopp genom att skapa koncentrationer av människor som känner sig utsatta. Tidigare forskning har också visat att den sociala kontrollen är svagare i utsatta områden.

Forskare vid Uppsala universitet har också utvecklat en metod som gör det möjligt att på ett nytt sätt undersöka fördelningen av olika variabler för Sveriges befolkning. Med metoden kan forskarna skapa kartor där de synliggör fördelningen av  till exempel fattigdom och medelålder. Genom att använda den så kallade ”nearest nighbour-tekniken där man beskriver egenskaperna hos en persons 6 400 närmaste grannar blir kartorna detaljerade utan att några individuppgifter avslöjas.

- Dessutom gör metoden det möjligt att jämföra olika geografiska områden på ett bra sätt, säger John Östh.

Se kartor över den geografiska spridningen av synliga minoriteter, medelålder och fattigdom i Stockholm, Göteborg och sydvästra Skåne.

Via länken hittar du också mer information om metoden, kartorna och de olika definitioner som forskarna använder.

Referens: Malmberg, Bo, Andersson, Eva & Östh, John (forthcoming in Urban Geography) SEGREGATION AND URBAN UNREST IN SWEDEN