Individanpassad cancervård – en utmaning för forskarna

Cancer är en sjukdom som yttrar sig olika för olika personer. På Rudbecklaboratoriet byggs en biobank upp som följer patienterna under hela behandlingen.

Han är forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi på Rudbecklaboratoriet. Här pågår forskning om flera av våra vanligaste cancerformer, som bröstcancer, tjocktarmscancer och leukemi.

Sedan tre år tillbaka samlas prover från cancerpatienter före, under och efter behandlingen inom den strategiska satsningen U-Can. Det är en utmärkt bas för forskningen, menar Tobias Sjöblom:

– Det unika med U-Can är att vi följer patienterna under hela behandlingen. Det finns gott om biobanker med prover från när patienterna fick sin diagnos, men vi fortsätter att samla prover från varje patient, vilket är en logistisk utmaning.

Det har gått bra, bland annat tack vare forskningssköterskor ”som har järnkoll på sina patienter”, och skickliga patologer, men har också krävt samarbete mellan olika avdelningar på sjukhuset och forskarna på Rudbecklaboratoriet.

Långa diskussioner

När en patient behandlas mot cancer är flera olika verksamheter inblandade: onkologi, kirurgi, patologi, röntgen… När man bygger upp en insamling måste alla dessa komma överens. Det har krävts långa diskussioner kring vem som ska göra vad och vem som ska betala. Men det är det värt, tycker Tobias Sjöblom.

– Det är nödvändigt för att kunna ta nästa steg mot den individualiserade medicinen. Det räcker inte med att bara samla in prover, även informationen om patienterna måste struktureras. Därför bygger vi en ny generation IT-system för cancervården tillsammans med landstinget.

U-Cans biobank ska vara klar om två år, men redan nu har de första forskningsstudierna startat. En av dem drivs av Tobias Sjöblom och professor Richard Rosenquist Brandell och handlar om kronisk lymfatisk leukemi (KLL).

Det är en obotlig cancersjukdom där vissa patienter kan leva utan symtom i flera år, tack vare moderna läkemedel, medan andra patienter utvecklar resistens mot läkemedlen och får snabbare återfall.

Utvecklar resistens

Forskarna har samlat ihop prover från 80 patienter, där de som utvecklat resistens kan jämföras med en grupp patienter som klarat behandlingen bra. För att få ihop ett bra material har de behövt söka över hela Europa.

– Vi ska använda de tekniker som finns inom SciLifeLab. Dels letar vi efter mutationer som kan kopplas till resistens och dels efter prediktiva biomarkörer som kan säga vilka som svarar och inte svarar på behandling, berättar Richard Rosenquist Brandell.

Han är förutom forskare också läkare på klinisk genetik och följer den tekniska utvecklingen med intresse. Nu jobbar han för att återföra en del av den nya genetiska kunskapen till patienterna.

– Om vi tidigare letade efter tre gener hos en leukemipatient, kan vi nu leta efter 50 gener till samma kostnad. Vi vill skapa en plattform där vi använder den nya tekniken i samarbete mellan universitetet och sjukhuset.

Gentest till forskningen

Plattformen har fått stöd från Kjell och Märta Beijers stiftelse och väntas komma igång till hösten. Även här bygger det på samarbete: Om en patient testas för 50 gener, kan läkaren rapportera om de 10 gener som är kliniskt relevanta till patienten. De återstående kan användas inom forskningen.

Det kommer att behövas experter på bioinformatik men också bioetik för att hantera all genetisk information, men både forskare och läkare kan dra nytta av kunskapen, menar Richard Rosenquist Brandell.

– Vi kommer att kunna göra en bättre prognos och välja bättre behandling för patienten och det gynnar också sjukhuset. Själva grunden är patologin, men genetiken förfinar diagnostiken.

Han ser framför sig en explosion av ny kunskap under de närmaste fem åren.

– Som genetiker tycker jag att det är väldigt spännande tid.

Tobias Sjöblom håller med:

– Det är nu det händer, det är nu preklinisk och klinisk forskning möts. Det gäller att vi hänger med i utvecklingen.

---

FAKTA: U-Can

samlar in och organiserar prov som tas från patienter före, under och efter cancerbehandling. Information om patienterna och röntgenbilder samlas också in. Till den sista december 2012 hade totalt 3 846 patienter inkluderats, med diagnoserna kolorektalcancer, hemtologiska tumörer, lymfom, prostatacancer, hjärntumörer och gynekologisk cancer.

Materialet används för

• att utveckla bättre diagnostik och bättre karaktärisera olika tumörsjukdomar
• att utveckla och utvärdera nya mediciner och andra nya behandlingsmetoder
• att undersöka vad som gör att en behandling fungerar eller inte

Läs mer på U-cans webbsida