EpiHealth öppnar sin databank för forskning
EpiHealth, som hittills har kartlagt livsstilsfaktorer och gener hos över 10 000 svenskar i åldrarna 45 till 75 år, öppnar nu sin databank för forskare. – På sikt vill vi bidra till en individuellt anpassad vård, säger professor Lars Lind.
– EpiHealth har hittills samlat in data på över 10 000 personer och nu tillgängliggör vi materialet för forskarsamhället. Lanseringen på hemmaplan i Uppsala och Lund är redan igång och den 16 oktober presenterar vi arbetet vid ett nationellt möte för storskaliga populationsstudier. Längre fram planerar vi en turné bland Sveriges medicinska fakulteter, säger Lars Lind, studieansvarig vid EpiHealth och professor i medicin.
Epidemiology for Health, eller EpiHealth, är ett strategiskt forskningsområde med fokus på att studera hur livsstilsfaktorer och gener i samspel bidrar till uppkomsten av våra vanliga folksjukdomar. Ambitionen är att på sikt undersöka 300 000 personer i åldrarna 45-75 år, och sedan starten 2010 har tusentals svenskar bland annat låtit mäta blodtryck, blodfetter, lung- och hjärtfunktion, svarat på frågor om livsstil och lämnat prover till biobanker.
– Det är en win-win-situation där deltagaren får en kostnadsfri hälsokontroll och samtidigt bidrar till bättre vård. Materialet hjälper oss exempelvis att analysera varför människor reagerar olika på samma livsstilar, en kunskap som i sin tur möjliggör framtida individuellt anpassad rådgivning, istället för att som i dag ge samma ordination till alla, vilket naturligtvis inte är optimalt, säger Lars Lind.
Redan hösten 2013 beräknas den första studien med grund i EpiHealth starta. Dess syfte är att förstå varför cirka 25 procent av personerna med ett BMI över 30 inte drabbas av diabetes, dåliga blodfetter och höjt blodtryck. Vad särskiljer gruppen och är det möjligt att hjälpa fler överviktiga att undvika följdsjukdomar? Längre fram i kalendern väntar en studie som ska kartlägga eventuella kopplingar mellan snus och hjärt- kärlsjukdomar.
– EpiHealth är en nationell resurs för forskare vid svenska universitet och högskolor. Vi har även valt att göra materialet tillgängligt för såväl utländska forskare som företag som samarbetar med svenska forskare kring akademiska frågeställningar, säger Lars Lind.
En utförlig presentation av EpiHealth och databanken finns på www.epihealth.se. Under ingången For scientists finns ytterligare information om vilka krav som ställs på en vetenskaplig studie samt ansökningsformulär. Varje ansökan granskas initialt av EpiHealths styrgrupp, varpå en ansökan skickas till Etikprövningsnämnden. Inom EpiHealth vägs även eventuella behov av prover ur biobanken mot projektets syfte och förmodade nytta, detta då proverna förväntas räcka i åtminstone 20 år.
Likande kohortstudier bedrivs även på andra håll i världen. I Europa märks brittiska UK Biobank som samlat in data från 500 000 personer, nederländska LifeLines och Estonian Genome Center i estländska Tartu. Samtidigt förebereder USA en studie på en miljon arméveteraner.
– I dag känner vi till över 20 000 genvariationer och vi frågar om hundratals livsstilsfaktorer. Det ger många kombinationer och kräver enorma material, vilket förutsätter internationella samarbeten. EpiHealth har i dag budget att undersöka cirka 25 000 individer. Det räcker en bit, men inte om vi vill förstå samspelet mellan livsstil och gener fullt ut. 2015 utvärderas vårt arbete dittills, och resultatet kan mycket väl bli avgörande för EpiHealths framtid, konstaterar Lars Lind.
- EpiHealth är en storskalig svensk forskningsstudie med bas i vid Uppsala och Lunds universitet.
- Studien syftar till att undersöka hur vanliga folksjukdomar kan uppkomma som ett samspel mellan livsstilsfaktorer och gener.
- Målet är att på sikt undersöka 300 000 personer i åldrarna 45-75 år.
Magnus Alsne