Samtal minskar risken för ofrivillig barnlöshet

Tanja Tydén är barnmorska och professor i vårdvetenskap.

Sveriges förstföderskor blir allt äldre. På fyra decennier har genomsnittsåldern ökat från 24 till 29 år, allra längst väntar högutbildade kvinnor i Stockholm. Många räknar med att föda två, kanske tre barn i intervallet 30–45 år. Flertalet doktorander vill ha sitt sista barn efter 35 års ålder. Det är en livsplanering förenad med risker, då kvinnans fertilitet börjar avta redan vid 25 års ålder, för att sedan kraftigt minska vid 35.

– Som barnmorska vid Akademiska sjukhusets familjeplaneringsmottagning möter jag allt äldre kvinnor som vill ha barn, men ”sen”, när studierna är avklarade och de har etablerat sig på arbetsmarknaden. Tidigare studier har visat en överdriven tilltro till provrörsbefruktning och många barnmorskor är medvetna om att kvinnor har dålig koll på fertilitet, men fokuserar likväl rådgivningen på preparat och hur man undviker graviditet, säger Tanja Tydén, barnmorska och professor i vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

Reproduktiva livsplaner

I en aktuell studie belyser och bekräftar Jenny Stern behovet av att implementera samtal kring ”reproduktiva livsplaner” i mötet mellan barnmorskan och den unga kvinnan. Resultatet bygger på enkätsvar från 300 kvinnliga studenter kring deras kunskap om och planer på att skaffa barn.

– Deltagarna besvarade enkäten inför besök hos barnmorska. Vid följande rådgivning fick en tredjedel av dem kort information om fertilitet och, på barnmorskans initiativ, diskutera sin reproduktiva livsplan. Resten fick sedvanlig vård och vid en uppföljning två månader senare hade gruppen som diskuterat sin reproduktiva livsplan avsevärt större kunskap och i flera fall tänkt om kring framtida barnafödande, säger Jenny Stern, doktorand vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

– Det finns ett antal frågor man måste ställa sig: Vill jag ha barn? Vad vill jag ha uppfyllt i livet dessförinnan? Och hur tror jag att ett barn förändrar mitt liv? Innan man fattar sina beslut är det vissa saker man bör känna till. Exempelvis att alltför lång väntan med åren gör utförsbacken betydligt brantare med ökad risk för komplikationer under graviditet, säger Tanja Tydén.

Utbredd kunskapsbrist

Jenny Sterns studie styrker bilden av utbredd kunskapsbrist. I enkäten besvarades exempelvis frågan om hur länge ett ägg är befruktningsdugligt med allt från några timmar till en månad, vidare kände ytterst få till folsyrans positiva verkan på kvinnor som är eller planerar att bli gravida.

– Vid uppföljningen hade kvinnorna ökat sin kunskap om fertilitet signifikant, de ville föda sitt sista barn tidigare i livet, och framför allt ansåg 90 procent av deltagarna att barnmorskor ska ta upp dessa frågeställningar rutinmässigt, säger Jenny Stern.

Området är emellertid inte helt okomplicerat. Det finns många olika anledningar till att skaffa preventivmedel, vissa kan vara svårare att prata om än andra. Så hur kan barnmorskan säkert veta att hon inte trampar på ömma tår?

– Självklart behöver man ta hänsyn till den personliga integriteten. Ämnet måste tas upp med fingertoppskänsla. Men samtal om reproduktiv livsplanering passar i samband med preventivmedelsrådgivning, säger Tanja Tydén.

Även de barnmorskor som deltog i projektet beskriver erfarenheten som mycket positiv. Går allt planenligt ska upplägget nu implementeras vid rådgivning i Uppsala läns landsting för att på sikt utvärderas mer utförligt.

– Intresset för studien är stort, både i Sverige och internationellt, och kan förhoppningsvis bidra till att arbetssättet blir norm. För varje kvinna som väljer att inte skjuta på sitt barnafödande i onödan minskar vi risken för ofrivillig barnlöshet, avslutar Jenny Stern.

 ---

FAKTA: Prisad studie

• Jenny Sterns studie Introducing reproductive life plan-based information in contraceptive counselling publicerades i juli i tidskriften Human Reproduction
• Jenny Stern har för sin studie belönats med ESC Young Scientists Award liksom The Nurses Award 2012