Cancerätande virus kan testas på patienter

Magnus Essand förvarar det cancerätande viruset i frysen på Rudbecklaboratoriet.

Magnus Essand förvarar det cancerätande viruset i frysen på Rudbecklaboratoriet.

En världsunik behandling mot en ovanlig cancerform kan komma att testas på patienter i Uppsala. I fokus står ett virus, designat för att leta upp och förstöra neuroendokrina tumörer. Pengarna till studien har donerats av privatpersoner.


I frysen utanför Magnus Essands arbetsrum ligger plaströr fulla med ett alldeles särskilt virus.

– Det är ett genetiskt modifierat virus, specialdesignat för att leta upp, angripa och förstöra neuroendokrina tumörer, säger Magnus Essand, professor vid institutionen för immunologi, genetik och patologi.

Endokrina tumörer är små tumörer som orsakas av genetiska förändringar i hormonproducerande celler. Cancerformen är ovanlig, 350 nya fall rapporteras årligen i Sverige, att jämföra med 10 000 fall av prostatacancer eller 7 000 fall av bröstcancer.

Under sex år har Magnus Essands forskargrupp utvecklat den experimentella virusbehandlingen med det onkolytiska, ”cancerätande”, viruset.

– Nu planerar vi för en världsunik studie. Det skulle vara första gången som ett specialdesignat virus mot neuroendokrina tumörer testas på människor.

Det som planeras är en klinisk fas I-studie där virusbehandlingen testas på patienter med neuroendokrin cancer. Platsen skulle vara Akademiska sjukhuset i Uppsala, som är ett internationellt excellent center för diagnos och behandling av neuroendokrina tumörer. Studien kan, om den godkänns av Läkemedelsverket, starta i slutet av 2014. Om resultaten ser lovande ut återstår sedan fas II- och fas III-studier. En eventuell färdig behandling kan alltså dröja många år.

Finansieringen av studien är smått unik, eftersom pengarna kommer från privatpersoner. Tusentals personer från ett 40-tal länder har hittills donerat över 20 miljoner kronor till den onkolytiska virusfonden, som Uppsala universitet startade i september 2012. En av donatorerna är Genevebaserade oljeentreprenören Vincent Hamilton, som själv har endokrin cancer.

– Inom oljeindustrin lyckas kanske ett av tio borrförsök. Samma logik gäller här. Forskarna kan inte garantera att cancerbehandlingen kommer att fungera, men om den gör det är belöningen oerhört stor, säger han.

Att uppmuntra privatpersoner att skänka pengar till ett specifikt forskningsprojekt kallas crowdfunding. Fenomenet har vuxit fram på senare år, framförallt i USA. Uppsala universitets premiärförsök har varit lyckosamt och ger mersmak.

– Crowdfunding är en mycket intressant finansieringsform. Universitetet kan stå för kvalitetsstämpeln genom att backa upp insamlingskampanjer till forskning av hög kvalitet. Men självklart är det viktigt att inte ge falska förhoppningar till givarna, vi kan aldrig garantera att forskningen ska lyckas, säger Britt Skogseid, vicerektor vid vetenskapsområdet för medicin och farmaci.

 ---

FAKTA/ Detta har hänt

2011 presenterade Magnus Essands forskargrupp ett virus som är specialdesignat att förstöra neuroendokrina tumörer. Brist på finansiering till en klinisk studie på patienter gjorde att forskningen lades på is.

I augusti 2012 publicerade den brittiska tidningen The Guardian en artikel om den potentiella cancerbehandlingen. Artikelförfattaren startade en insamlingskampanj, så kallad crowdfunding, för att få ihop pengar till en klinisk studie. Kampanjen spreds via sociala medier och nyhetsmedier världen över. Uppsala universitet bildade den onkolytiska virusfonden för allmänhetens donationer.

I maj 2013 hade fonden samlat in tillräckligt mycket pengar för att en klinisk studie ska kunna startas. Totalt har fler än 2 000 personer från ett 40-tal länder skänkt pengar. Nu förbereder forskargruppen en ansökan till Läkemedelsverket om att få starta världens första studie på människor med ett virus som angriper neuroendokrina tumörer.

---

FAKTA/ Neuroendokrina tumörer…

… är små tumörer i hormonproducerande celler och en ovanlig cancerform. Enligt Cancerfonden upptäcks 350 nya fall i Sverige varje år, att jämföra med 10 000 fall av prostatacancer eller 7 000 fall av bröstcancer. Cancerformen blev känd hos allmänheten när Apples grundare Steve Jobs dog av neuroendokrin cancer i bukspottkörteln.

 ---

FAKTA/ Onkolytiska virusfonden

Vill du veta mer eller donera pengar? Läs om insamlingen

Läs mer

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin