Fem kreativa vägar till bättre utbildning
Bildtext
Det pyr av kreativ lust på Uppsala universitet. Det står klart när universitetet summerar sin treårssatsning på pedagogisk utveckling i utbildningen. En internationell panel har granskat det pedagogiska utvecklingsarbetet på institutionerna och på central nivå. Initiativen har nu samlats i en erfarenhetsbank där lärare och studenter kan hämta inspiration.
1. Studenter vägleder nykomlingar
Allt fler studenter på universitetet är nykomlingar utan akademisk studievana. Flera av universitetets utbildningar inom exempelvis historia, ekonomi, språk och fysik har därför startat mentorprogram, där studenter som redan läst en kurs agerar mentorer till nya studenter på kursen. Syftet är att underlätta mötet med universitetet och förstärka nykomlingarnas studie- och inlärningsteknik.
En viktig poäng, enligt studenterna själva, är att mentorsträffarna kan upplevas som mer prestigelösa än lärarledda diskussionsseminarier och att fler studenter därmed kommer till tals. Grundtanken i projektet är att när studenter tar ansvar för sitt eget och andras lärande ökar kvaliteten i utbildningen.
– Genom att förbereda frågor och delta i de nya studenternas diskussioner får även jag som mentor ett bredare perspektiv och en bättre förståelse, säger historiestudenten och mentorn Ottilia Eriksson.
2. Akut träning räddar liv
Tvärprofessionella samarbeten blir allt viktigare inom den moderna hälso- och sjukvården. Men ofta är det först i arbetslivet ute på sjukhusen som exempelvis läkare och sjuksköterskor börjar samarbeta. Uppsala universitet har därför infört gemensamma övningar i akutsjukvård för alla läkar- och sjuksköterskestudenter på sista terminen.
Platsen är Kliniskt träningscentrum på Akademiska sjukhuset. Rummet är inrett som en akutmottagning, patienten är en docka i människostorlek, och studenterna får femton minuter på sig att tillsammans lösa simulerade men akuta patientscenarios.
– Vår ambition är att allt ska vara så nära verkligheten som möjligt. Visserligen är denna undervisning både dyr och tidskrävande, men vi vet att både studenter och patienter vinner på det, säger läraren Martin Wohlin.
3. Trivsel åt alla
Hur studenter förstår och känner sig delaktiga i den akademiska miljön på universitetet är av stor vikt för framtida studieresultat. Därför satsar den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten på introduktionsaktiviteter, med målet att göra det första studieåret till en positiv erfarenhet för alla studenter.
En viktig del är introduktionskurser som introducerar nya studenter till allt ifrån akademiska kvartar, campusområden och föreläsningssalar till akademisk kultur och tradition. Dessutom erbjuds praktisk träning i studieteknik och diskussionsseminarier om lärandemål.
Satsningen har fallit väl ut. Särskilt framgångsrik är introduktionen på tekniskt-naturvetenskapligt basår, som nu inspirerar liknande satsningar på flera andra lärosäten.
– En viktig framgångsfaktor är att vi inte bara fokuserar på de nya studenterna, utan också på oss själva och vårt bemötande, säger studierektorn Staffan Andersson.
4. Forskning från första parkett
På historisk-filosofiska fakulteten får studenter på masternivå aktivt och på nära håll ta del av hur forskning planeras, organiseras och genomförs. Sju tvärvetenskapliga forskningsnoder har skapats där studenterna ingår tillsammans med forskare från flera institutioner.
Studenterna deltar på samma villkor som övriga forskare i gruppen och deltar därför inte bara på föreläsningar och handledarmöten, utan även på arbetsmöten och konferenser. Med sina examensarbeten ska de också tydligt bidra till forskningen.
– Studenterna får en unik kompetens som inte bara kommer till nytta om de väljer att fortsätta forska efter examen. Erfarenhet av projektledning och samarbete med andra behövs även inom yrkeslivet i stort, säger utbildningsledare Oskar Pettersson.
5. Flyttar klassrummet till nätet
På lärarprogrammets förskole- och grundskoleinriktningar har undervisningen flyttat ut på webben, i form av ett virtuellt klassrum där varje student har en egen digital presentationsyta. Studenterna visar med hjälp av texter, bilder och filmer, hur de löser uppgifter som lärare delat ut. I det digitala klassrummet kan kurskamrater och lärare följa varandras arbete. Arbetssättet ersätter inte kurslitteratur, föreläsningar och tentor men ger ett stort mervärde till själva lärandet.
– Det uppstår ett öppet och prestigelöst lärande där studenter, genom att ge varandra draghjälp, respons och idéer, gör varandra bättre, säger projektledare Måns Hansson.
Tanken är också att studenterna, framtidens lärare, ska ta med sig arbetssättet ut i skolorna.
– När du inte bara bedömer slutresultatet i en uppgift, utan också ser hur eleven kommer fram till sitt resultat, så kan du göra mer rättvisa bedömningar.