Fokus skiftar från kemi till mekanik
Bildtext
Den regniga sommaren år 2000 fylldes Vasamuseet av dyblöta besökare. När sommaren led mot sitt slut hade gulvita saltutfällningar bildat stora fläckar på skeppet. Den varierande luftfuktigheten hade orsakat en transport av vattenlösliga kemikalier i trävirket.
Utfällningarna bestod av järn- och svavelrika kemiska föreningar med en surhet som visade på ett inslag av svavelsyra, som i sin tur antogs bryta ner trävirket. En stor kemiutredning drog igång i forskningsprojektet ”Bevara Vasa”. Efter detta följde projektet ”En framtid för Vasa”.
Vartefter undersökningarna pågick ändrade forskarna delvis inställningen till svavlets betydelse för försvagningen av Vasaskeppet. Det går inte heller att konservera om skeppet eller få ut syran. Idag är forskningen kring hur skeppet ska bevaras främst inriktad på hur en ny stödstruktur kan utformas på bästa sätt.
Linda Koffmar