Cancerforskare lyste upp i höstmörkret

Uppsala universitets Temakväll om cancerforskning fick Uppsalaborna att trotsa höstregnet och fylla Museum Gustavianums Hörsal Minus till sista stol. På programmet stod tre forskare i fältets absoluta framkant, utvalda för att tillsammans representera hela kedjan från grundforskning till omvårdnad.
– Att behandla cancer kräver ett förtroendefullt kunskapsklimat. Därför är vår ambition att lysa upp i kvällsmörkret med just kunskap, och vid Uppsala universitet är det glädjande nog en enkel sak att samla tre ledande forskare som ur olika perspektiv kan belysa den rådande trenden kring individanpassad cancerforskning, sade Bengt Westermark, seniorprofessor och kvällens moderator.

– Cancermetaforerna har tagit steget från slagfältets ”krig mot cancer” till klädbranschen. Idag pratar vi hellre om skräddarsydda behandlingar och omger dem med stora förhoppningar. I realiteten mäktar vården med standardiserade undersökningar som kategoriserar patienterna för anpassade behandlingar. Vi rör oss framåt, men med dagens takt dröjer det 40 år innan vi når dit vi vill, konstaterade professor Peter Nygren.
Utmaningarna längs vägen är många: Bristen på finansieringskontinuitet, stora avstånd mellan preklinisk och klinisk forskning och svårigheter att reproducera resultat är bara några. Å andra sidan håller sig Sverige, och Uppsala universitet i synnerhet, väl framme. Varje investerad krona ger god utväxling och, menar Peter Nygren, håller bara finansiärerna ut finns hopp om att snabba på utvecklingen.

Med fokus på lättillgängliga presentationer och möjlighet att ställa frågor lockade temakvällen både en intresserad allmänhet och speciellt inbjudna finansiärer. Lions cancerforskningsfond var en av många organisationer med representanter på plats, bland dem Margareta Parkstam (bilden), till vardags distriktsköterska.
– Även om vi själva inte är experter så vill vi lära oss, och det är både roligt och betydelsefullt att få ta del av detta väl sammansatta program. Vi som är här kommer att föra informationen vidare, vilket förhoppningsvis underlättar vårt arbete att samla in ännu större summor till forskningen, säger Margareta Parkstam.
Barncancerföreningen, en ideell organisation som arbetar med familjekontakter, representerades av Helena Larsson och Julia Enqvist.
– Vi är här för att ta del av aktuell forskning och kunskap. Framför allt rörande psykologiskt stöd, och vi är väldigt nyfikna på Louise von Essens arbete inom U-CARE.

U-CARE är en av regeringens strategiska forskningssatsningar med bas vid Uppsala universitet. Projektet syftar till att erbjuda fler personer psykisk hjälp i samband med kroppslig sjukdom såsom cancer. Arbetet har utmynnat i U-CARE-portalen, en rad internetbaserade självhjälpsprogram med funktioner som bland annat dagbok, forum, chat och bibliotek.
– 20 procent av alla som på något sätt drabbas av cancer mår så dåligt att de behöver kliniskt stöd, men psykologresurserna räcker bara till 2 procent. Den portal vi utvecklat är inte lämpad för alla, men för många kan det till och med vara bättre än att möta en psykolog. Du loggar in när det passar dig och ditt sätt att använda verktyget kan ge viktiga ledtrådar i behandlingen. Visar sig programmen vara effektiva kommer vi att arbeta för att implementera dessa i det reguljära omhändertagandet, säger professor Louise von Essen.

Temakvällen bjöd även på en rapport från Rudbecklaboratoriet och Tobias Sjöblom, forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi, som liknade vissa gener vid gangsterledare och gängmedlemmar mot vilka riktade, individuella insatser är nödvändiga. Detta förutsätter dock ökad förståelse för genetiska system parallellt med att vården måste få nya diagnosmetoder, menade Sjöblom.
– Det är bra att Uppsala universitet arrangerar den här formen av möten med forskare. Intresset för att ta del av ny kunskap är omfattande, vilket blir tydligt av det stora antalet besökare här ikväll, konstaterade Bernt Åslund, styrelsemedlem i Prostatacancerföreningen och på plats för att ta in och vidarebefordra kunskap.

Läs mer om Peter Nygrens forskning