Ny afasibehandling med fokus på närstående

Varje år drabbas över 10 000 svenskar av afasi, en nedsatt förmåga att förstå och uttrycka sig i tal och skrift. Orsaken är en förvärvad hjärnskada, vanligtvis en stroke. Den intellektuella förmågan maskeras utan att påverkas, och många människor med afasi beskriver hur såväl antalet samtalsämnen som samtalspartners snart blir färre. Dessvärre har patientgruppen svårt att göra sin röst hörd även inom vårdpolitiken. Resurserna är knappa och möjligheterna till Logopedstöd begränsade.
– Min förhoppning är att politikerna kommer att förstå behoven och öka anslagen i takt med att vårt relativt unga forskningsfält börjar presentera tydligare resultat. Men redan nu behöver afasivården nationella riktlinjer kring behandling, säger Monica Blom Johansson, forskare vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

I sin avhandlingAphasia and Communication in Everyday Life belyser Monica Blom Johansson vikten av att även inkludera den afasidrabbades närstående i behandlingen. Genom att öva förmågan att använda skrivna stödord, enkla meningar och tydlig röst, liksom att tillsammans med logoped utveckla samtalsstrategier blir konversationen mer givande för båda parter. Föga oväntat finns dock flera utmaningar även vad gäller Kommunikationspartnerträning, KPT.
– Många logopeder vittnar om korta rehabiliteringstider, arbetsgivare som nedprioriterar insatser riktade till närstående och otillräcklig fortbildning kring KPT. Sannolikt bidrar bristen på stöd till att många närstående med tiden upplever afasin som ett allt större stort problem, och min forskning bekräftar att efter två till fem år minskar såväl tid för samtal som användande av strategier, säger Monica Blom Johansson.

I en studie prövade Monica Blom Johansson en ny behandlingsform där den närstående deltog ensam vid tre tillfällen och i sällskap med den afasidrabbade ytterligare tre gånger. Fokus lades på Emotionellt stöd, Individualiserad information och KPT, ett upplägg som fick positiv respons från båda parter.
– De närstående såg de enskilda samtalen som både livlina och en väg till ökad förståelse och fler verktyg i kommunikationen. De afasidrabbade kunde snart ställa och besvara enklare frågor, och tillsammans beskrev de hur samtalen förbättrades och blev mer givande för dem båda, säger Monica Blom Johansson.

Härnäst ska behandlingen testas i större skala vid ett flertal svenska landsting. Monica Blom Johansson utbildar just nu logopeder i metoden och kommer i samband med studien kunna följa deltagarna i upp till ett år efter insjuknandet.
– Än återstår mycket arbete med att finjustera strategier, behandlingar, hjälpmedel och instrument för att bedöma effekten av våra insatser. Jag menar heller inte att sex möten gör närstående till perfekta samtalspartners för afasidrabbade, men det är fullt tillräckligt för att visa dem i rätt riktning, att det visst går att kommunicera trots den tröskel afasi utgör!

Läs avhandling Aphasia and Communication in Everyday Life