Vintergatans uppkomst och utveckling på spåren
På torsdag förmiddag samlades nyfikna åskådare i Häggsalen på Ångströmlaboratoriet för att följa live-uppskjutningen av satelliten Gaia från Franska Guyana i Sydamerika. Uppsalaforskare ingår i det omfattande europeiska rymdprojekt som ska kartlägga Vintergatan och samla in mätdata för över en miljard stjärnor. – Det är oerhört spännande och ett stort steg för vetenskapen, säger Andreas Korn vid institutionen för fysik och astronomi.
Satelliten Gaia som sändes upp från European Space Agencys rymdbas i Franska Guyana kl.10.12 svensk tid på torsdagen beräknas nå sin omloppsbana om ungefär en månad. Därifrån kommer den att svepa över Vintergatan under en femårsperiod och mäta 3D-positioner, rörelser och fysiska egenskaper hos stjärnor i betydligt större detalj och mängd än vad som tidigare skett.
- Vi kommer att kunna göra mycket säkrare beräkningar av hur vår galax ser ut idag och hur den såg ut tidigare. Att noggrannt kunna mäta avstånd till stjärnorna är nyckeln till detta, säger Andreas Korn, docent i astronomi. Noggrannheten i beräkningarna hos Gaia är jämförbar med förmågan att mäta diametern på en enkrona placerad på månen, det vill säga 380 000 kilometer bort.
Det är dock inte själva satelliten eller instrumenten som Uppsalaastronomerna bidragit till, utan de datorbaserade modeller som ligger närmare den vetenskapliga delen. Tillsammans med kollegan Ulrike Heiter arbetar Andreas Korn med förberedelser kring dataanalyserna från Gaia.
- Något vi är speciellt bra på här i Uppsala är stjärnmodeller, det vill säga modeller för hur stjärnljuset ser ut. De här modellerna har vi använt under förberedelsefasen de senaste sju åren och nu kommer vi också att använda dem för att analysera vad det är vi verkligen ser.
Men det kommer att dröja; den första delen av rymdmissionen ska ägnas åt astrometri eller kartläggning av stjärnornas positioner och rörelser. Uppsalaastronomernas specialområde utforskas ganska sent i projektet och behandlar stjärnornas fysikaliska egenskaper, exempelvis temperatur och kemisk sammansättning utifrån färg och spektrum. Men forskarna hoppas även på nya insikter om Vintergatans evolution.
- Eftersom missionen pågår under 5-6 år kan man studera inte bara var stjärnor befinner sig utan också vart de är på väg, det vill säga hur Vintergatan utvecklas dynamiskt.. Det finns också en kemisk utveckling av galaxen, där äldre stjärnor har mindre andel metaller än yngre stjärnor, säger Andreas Korn.
- Så med Gaias hjälp kommer vi att kunna vrida tillbaks tiden och förstå hur Vintergatan kom till, och se hur den kommer att se ut om exempelvis en miljard år.
Mer om Uppsalas Gaia-forskning
Anneli Björkman