Unga utan arbete löper stora risker

Ungdomsarbetslösheten är på god väg att permanenta sig bland västvärldens stora utmaningar. Just nu står Sydeuropa för den dystraste statistiken, men även i Sverige kämpar politikerna sedan flera år för att få ned andelen arbetslösa 15–24-åringar under tjugo procent. Samhällets kostnader för dem som hamnar utanför systemet är väl dokumenterade, men vilket pris betalar de unga människor som inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden? I en aktuell studie följer Magnus Helgesson, doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper, upp de ungdomar som var arbetslösa krisåret 1992.
– Jag har granskat vilka följder tidig exponering för arbetslöshet medför de följande femton åren, och resultaten visar förhöjd risk för senare arbetslöshet, sjukfrånvaro, och förtidspension. Min granskning gäller personer födda 1968-72, men de senaste årens kris ställer många 90-talister inför samma osäkerhet, säger Magnus Helgesson.

Studien följer även upp de arbetsmarknadspolitiska programmen. Här visar statistiken, något överraskande, att deltagarna löper ökad risk för senare arbetslöshet. De invandrarkvinnor som deltog i programmen hade dessutom en något förhöjd risk för sjukfrånvaro.
– En tänkbar förklaring är ett selektivt urval till programmen bland dem som står längst från arbetsmarknaden, det kan också bero på en inlåsningseffekt där man deltar snarare än att aktivt söka jobb. Vad gäller immigranter är min generella iakttagelse att de inte är mer sårbara av arbetslöshet än infödda svenskar, vilket i denna studie troligtvis kan förklaras av att de flesta kommit hit i unga år och har gått i svensk skola, säger Magnus Helgesson.

Den som vill minska risken för framtida arbetslöshet bör hellre ägna sin tid åt fortsatt utbildning. Arbetsmarknaden genomgår som bekant en strukturomvandling där allt fler fysiska uppgifter utförs av maskiner, alternativt läggs ut på låglönemarknader. En gymnasieexamen och kanske ännu mer en akademisk examen får därmed allt större betydelse för möjligheten till anställning.
– Tidigare studier visar att arbetslöshet kan leda till ett ändrat hälsobeteende, exempelvis sämre kostvanor och ökad alkoholkonsumtion, vilket sannolikt bidrar till den ökade sjukligheten. Det är tyvärr även stigmatiserande, något som kan färga av sig på arbetsgivare och ju högre arbetslöshet desto längre bak hamnar du i kön utan utbildning.

Härnäst ska Magnus Helgesson granska statistiken ur ett omvänt perspektiv och kartlägga huruvida sjukskrivningar ökar risk för arbetslöshet. Våren 2015 ska studie och avhandling presenteras, målet är att väcka debatt kring en utveckling där vår svenska modell för socialförsäkringar sakta monteras ned och där stödet till icke fullt arbetsföra att få och behålla ett jobb minskar.
– Det är politiskt laddade frågor, men ju fler som nu hamnar utanför systemet desto mer kommer det senare att kosta innan vi kan vända skutan, avslutar Magnus Helgesson.

Läs Magnus Helgessons studie