Ny rapport om gymnasiereformen: Arbetsmarknadens behov i centrum
Bildtext
Förr fördes gymnasieskolans betydelse för att fostra demokratiska och jämlika medborgare oftare fram i propositioner och utredningar. Numera står arbetsmarknadens behov i centrum konstaterar en rapport av statsvetaren Per Adman.
Teoretiska ämnen på yrkesinriktade program minskade till förmån för de praktiska vid gymnasiereformen 2009. I den nya rapporten från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) studeras den borgerliga regeringens och oppositionens argumentation kring reformen. Argumentation i propositionen, riksdagsdebatten, betänkanden och oppositionens partimotioner har analyserats.
Studien visar att arbetsmarknadens behov och färre avhopp från gymnasiet var argument som återkom ofta när regeringen argumenterade för reformen. Motiveringar ur demokratiperspektiv förekom ibland, medan jämlikhets¬argument var sällsynta.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet kritiserade reformen utifrån arbetsmarknadens behov och frågan om allmän högskolebehörighet. Frågan om hur det minskade teoretiska ämnesutrymmet skulle påverka demokrati och jämlikhet ur olika aspekter fördes fram i betydligt mindre omfattning. Vänsterpartiet avvek kraftigt från övriga partier med tydliga jämlikhetsargument.
– Att arbetsmarknadsmässiga argument har en central plats är inte förvånande, säger Per Adman vid statsvetenskapliga institutionen. Däremot förvånade det mig att debatten i så stor utsträckning saknade diskussion om demokrati och jämlikhet – traditionella värderingar som Socialdemokraterna stått för genom hela efterkrigstiden. Den politiska diskussionen tycks alltmer påminna om andra länders, med arbetsmarknad och ekonomisk tillväxt i fokus.
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala.
Anna Malmberg