Instrumentet som hittar sjukdomsalstrare
Genom att läkarna snabbt kan få besked om exakt vilken mikroorganism som infekterat en patient och vilket antibiotikapreparat som är verksamt ökar sannolikheten för en snabb och effektiv behandling. Risken att resistenta bakteriestammar ska utvecklas minskar också. Uppsalaföretaget Q-linea håller på att utveckla ett instrument som ska göra just det.
Uppsalaföretaget Q-linea är en avknoppning från universitetet som utvecklar ett instrument som snabbt kan identifiera mikroorganismer. Bolaget har listats som ett av landets hetaste teknikbolag på den så kallade 33-listan två år i rad. Men allt började med att Försvaret för tio år sedan ville ha utrustning för att snabbt upptäcka en attack med biologiska stridsmedel.
Skälet till att försvaret vände sig till den forskargrupp där Q-lineas nuvarande VD Jonas Jarvius var doktorand var att de hade en teknik för att identifiera mikroorganismer på både protein- och DNA-nivå.
De utvecklade en prototyp för att hitta sporer och inom ramen för ett EU-projekt kunde den testas i en skarp miljö. Valet föll på Prags tunnelbana. Där rör sig mycket folk och tågen trycker luften fram och tillbaka i de underjordiska utrymmena.
– Vår prototyp var faktiskt det enda instrument som klarade alla testerna, säger Jonas Jarvius, inte utan stolthet. Det var jättekul att se att instrumentet faktiskt klarar av att mäta i en sådan komplex soppa. Det var första gången det visats i världen överhuvud taget.
De hade även kontakt med det franska storföretaget Thales Security Systems, som fått i uppdrag av franska staten att ta fram en metod att mäta smitta i luft.
– Så vi fick ett kontrakt med dem, som enda icke-franska företag! Vi blev faktiskt headhuntade, säger Jonas Jarvius och ler.
Under tiden hade de kommit fram till att deras teknik skulle kunna göra mest nytta inom sjukvården. Tekniken skulle exempelvis kunna användas till att göra snabba analyser för att läkare ska kunna ge rätt antibiotika till exempelvis personer med sepsis, akut blodförgiftning.
– Genom att snabbt kunna bestämma exakt vilken bakterie som orsakar infektionen och dessutom ta reda på vilken antibiotika som är verksam kan läkare ge rätt behandling mycket tidigare än med nuvarande teknik. För en patient med sepsis ökar dödligheten med cirka sju procent för varje timme som de får felaktig behandling, så det är mycket viktigt att vara snabb.
Andra tänkbara användningsområden är för patienter som har urinvägsinfektion. Han hoppas att instrumentet kan finnas på våra sjukhus inom några år.
Företaget har nu vuxit till 23 anställda och spänner över hela produktionskedjan från mikrobiologer och molekylärbiologer till kretskortsbyggare, mjukvarudesigners, mekaniker och kolfibergjutare. De har också sett till att ta in unga forskare, som ofta börjat med att göra ett exjobb och sedan fortsätter på företaget.
Q-linea har nu ett långsiktigt samarbete med Bengt Ågerups riskkapitalbolag nxt2b. Från Försvarsmakten via Thales och nu till nxt2b har företaget haft en kontinuerlig finansiering. Utan den är Jonas Jarvius övertygad om att Q-linea inte hade varit det företag det är idag.
– Hade vi behövt söka pengar på samma sätt som många andra nystartade bolag hade det varit mycket svårare att växa. Det här är ett jättestort problem för alla små, nystartade avknoppningsföretag.
---
FAKTA/Universitetskoppling
Q-linea leds idag av Jonas Jarvius, som är molekylärgenetiker, Jan Grawé som arbetar med cellanalys och optik, och Johan Stenberg som arbetar med mjukvaruutveckling. Alla tre har följts åt sedan de var i samma forskargrupp.
Jonas Jarvius gamla handledare professor Mats Nilsson är också grundare till bolaget och inblandad i framtida strategier och professor Ulf Landegren har hela tiden hållit en vakande hand över företaget. Alla är de verksamma vid institutionen för immunologi, genetik och patologi på Rudbecklaboratoriet.
FAKTA/Q-linea i årtal
2006 – Beställning från försvaret
2006 – Jonas Jarvius disputerar
2008 – Q-linea bildas
2008 – Kontakt med Thales
2009 – Levererade till försvaret
2008 – Började arbeta för Thales
2012 – Kontakt med Bengt Ågerups nxt2b
2013 – Levererade till Thales
2014 – Egen utveckling av instrumentet
Kim Bergström