Viktigt möte om antibiotikaresistens

Antibiotika räddar varje dag liv över hela världen. Men utan en radikal förändring när det gäller försäljning och användning av antibiotika - och om vi inte överbryggar svårigheterna att ta fram nya antibiotika – kommer antibiotikaresistensen att fortsätta vara en av de största hoten mot mänskligheten.

Antibiotikaresistensen slår hårdast mot de fattiga. Att säkra tillgång till effektiva antibiotika är en utmaning, särskilt för fattiga länder med begränsad tillgång till rent vatten och avlopp, mediciner och hälsovård. De flesta dödsfall orsakat av lunginflammation för barn under fem år beror på bristande tillgång på antibiotika.

-    Antibiotikaresistens är ett gränslöst hot som ingen enskild nation kan hantera ensam,. Därför måste denna fråga finnas på den globala politiska agendan. Antibiotika är en begränsad resurs som alla ha lika stor rätt till, säger Annika Söder, föreståndare vid Dag Hammarskjöldsfonden.

Trots att problemet accelererar har den globala koordinationen hittills var extremt svag. Vid den 67:e World Health-mötet i Geneve begärde medlemsstaterna att WHO:s generaldirektör ska ta fram ett förslag på en global handlingsplan för att bekämpa antimikrobiell resistens. Detta kommer dock att kräva ett starkt politiskt engagemang och ledarskap, liksom nya aktörer som träder in i partnerskap och samarbeten mellan akademi, regeringar och den privata sektorn.

-    Antibiotikaresistens kan inte längre anses som en fråga som är begränsad till hälso- och sjukvårdssektorn. Konsekvenserna slår hårt mot den globala ekonomin och utvecklingen. Vi behöver fler som agerar, säger Otto Cars, Director vid ReAct och Senior Professor i infektionssjukdomar vid Uppsala Universitet.

Mötet arrangerades i samarbete med Enheten för global hälsa vid Karolinska institutet. Läs mer om mötet och arrangörerna på Reacts och Dag Hammarskjöldsfondens hemsidor.

Läs fler nyhetsartiklar om forskningen om antibiotikaresistens vid Uppsala universitet