Telefonrådgivning – vård på olika villkor?

21-9

Bildtext

1177 Vårdguiden tar emot närmare sex miljoner samtal per år. I uppdraget ligger att ge vård på lika villkor, men en aktuell studie visar att vem du är kan ha betydelse för vilka råd du får.


Sjukvårdsrådgivning per telefon är på stark internationell frammarsch. I Sverige, ett land i områdets absoluta frontlinje, besvarar 1177 Vårdguiden närmare sex miljoner samtal per år. En grundläggande intention är att ge vård på lika villkor, men en aktuell studie utförd vid Uppsala universitet och Mälardalens Högskola visar att vem du är kan ha betydelse för hur du bemöts och vilka råd du får.
– Vi har analyserat 20 samtal till 1177 Vårdguiden i syfte att hitta mönster i kommunikationen mellan uppringare och sjuksköterskor. Våra resultat visar att bland annat ålder, kön, etnicitet och språkkunskap hos den som ringer kan påverka samtalet. Vi har också funnit ett antal huvudspår för hur samtalen utvecklar sig, berättar Anna T. Höglund, forskare vid Centrum för forsknings- & bioetik (CRB).

Ett tydligt tema i många samtal är dess medicinska fokus, en visserligen viktig aspekt men som ibland tycks kunna skymma helhetsperspektivet. Patienten reduceras till sina symptom vilket medför att vårdens omvårdande och psykologiska uppgift riskerar att få stå tillbaka.
– Vi ser prov på hur de som ringer öppnar för mer personlig respons men där sjuksköterskorna väljer att behålla ett rent medicinska fokus. Det kan eventuellt kopplas till idéerna inom New Public Management med dess krav på ökad effektivitet. Inom sjukvårdsrådgivning per telefon finns exempel på hur ersättningsnivåer baserats på antal besvarade samtal, vilket dock är ett system som är svårförenligt med god omvårdnad och som därför övergetts, säger Anna T. Höglund.

Ett annat återkommande mönster är sjuksköterskan som grindvakt till vidare vårdinstanser. Till 1177 Vårdguidens ursprungliga syften hör just att spara tid och resurser för andra vårdgivare, men då flera samtal även bidrar till att skapa och upprätthålla förväntade genusnormer går föresatsen om vård på lika villkor ibland förlorad.
– Vi ser ett mönster i samtalen där män bemöts annorlunda än kvinnor, men det finns fler variabler att arbeta med än enbart genus. Vi menar att genom att öka sjuksköterskornas medvetenhet om normer skapar vi grund för en mer jämlik kommunikation som därmed passar respektive uppringare bättre. På sikt ger det 1177 Vårdguiden potential att på allvar utmana ojämlikheterna inom svensk hälso- och sjukvård, säger Anna T. Höglund.

Läs mer om studien ihttp://www.ijqhw.net/index.php/qhw/article/view/24255

Magnus Alsne

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin