Klimatexperten Pär Holmgren föreläser i Universitetshuset
Författare, meteorolog och klimatexpert. Pär Holmgren jobbar på heltid med klimatfrågan – inte minst för barnens skull. På alumnföreläsningen den 30 september berättar han om sin om sin syn på klimatet och de utmaningar som världen står inför.
Pär Holmgren är aktuell med två böcker i höst: Det minsta vi kan göra är så mycket som möjligt och barnboken Torstens resa ner i underjorden och varvar föreläsningar, skrivande och engagemang i olika miljöorganisationer.
När fick du själv upp ögonen för klimatfrågan?
– Det var i början av 90-talet, när allt fler forskare började intressera sig för klimatförändringarna. I den vevan började jag förstå allvaret, och senare som tevemeteorolog ville jag gärna förklara hur det hängde ihop. Det var framför allt när jag fick mina tre barn i mitten av 90-talet som polletten verkligen trillade ned. Jag insåg att årtalet 2100 inte är så långt borta utan bara ett par generationer bort.
Temperaturen ökar stadigt i världen, på grund av koldioxidutsläppen. Hur illa är läget?
– Om man vill vara pessimistisk så har vi antagligen redan släppt ut för mycket växthusgaser för att undvika stora katastrofer i framtiden, men samtidigt går det alltid att göra mycket för att undvika att riskerna för framtida katastroferna ska bli ännu större. Vi kommer aldrig att få tillbaka 1900-talets klimat och vi kommer inte att kunna undvika stora humanitära katastrofer. Jag har svårt att se att just det skulle gå att lösa. Trots det finns det fortfarande de som exempelvis ifrågasätter att vi ska höja bensinskatten…
Hur är det i dagens Sverige, är medvetenheten tillräckligt stor?
– Ja, men det går för långsamt. Redan på 90-talet hade vi rent vetenskapligt tillräckligt underlag för att genomföra den politik som vi diskuterar och vissa partier vill genomföra idag, men från 1990 till 2005 hände inte så mycket. Vi tappar hela tiden fart och om man tappar fart måste man göra ännu mer markanta förändringar.
Vad kan man göra som privatperson?
– Mycket kommer att gå att lösa med teknikutveckling och smarta transporter. Men resvanor, främst semestervanorna, och matvanor kan var och en göra något åt. På webbplatsen klimatkontot.se, kan man få en bild av de egna utsläppen. Om man stryker några flygresor får man den absolut största minskningen. Men även när det gäller maten finns det mycket att fundera över. Vill man äta kött ska man hålla sig till vilt kött eller kött från frigående djur. Vegetarisk mat borde vara normen och köttet ses som en krydda eller en smakförhöjare.
Du har hållit kontakten med universitetet sedan licentiatexamen 1993. År 2012 blev du hedersdoktor här och undervisar en del. Hur är det?
– Studenter är en otroligt tacksam grupp att föreläsa för. De är lyhörda och intresserade men också kritiskt tänkande och ifrågasättande. Jag brukar ha en tvärvetenskaplig ingång till mina gästföreläsningar och får ofta kommentaren: ”Äntligen har jag fattat hur allt hänger ihop.” Det är många pusselbitar och det gäller att se hela pusslet. Efter alla år på teve har jag blivit mer generalist och mer populärvetenskaplig.
Föreläsning 30 september
Pär Holmgren: Pärs resa ut i vida världen – klimatfrågan ur ett större perspektiv
Universitetshuset, sal IX klockan 19
Annica Hulth