Oväntat Nobelpris för upptäckt av hjärnans ”inre GPS”
Bildtext
Årets Nobelpristagare i medicin/fysiologi, John O´Keefe och makarna May-Britt och Edvard I. Moser belönas för sina upptäckter om hur hjärnan skapar en karta av rummet som omger oss och gör det möjligt för oss att hitta vägen i en komplicerad omgivning. Beskedet var ganska oväntat men de utnämnda forskarna är mycket väl förtjänta av priset, menar forskare vid Uppsala universitet.
2014 års Nobelpristagare har upptäckt ett positioneringssystem, en slags ”inre GPS” i hjärnan som gör det möjligt att orientera sig i rummet. Deras arbete har visat hur en avancerad intellektuell process utförs av hjärnans nervceller. År 1971 upptäckte John O ́Keefe den första komponenten i detta positioneringssystem. När en råtta befann sig på en viss plats i ett rum aktiverades alltid vissa nervceller i den del av hjärnan som kallas hippocampus. Andra nervceller i hippocampus aktiverades vid andra platser i rummet. O ́Keefe drog slutsatsen att dessa ”platsceller” i hjärnan bildar en slags inre karta av rummet.
Mer än 30 år senare, år 2005, upptäckte May‐Britt och Edvard Moser en annan nyckelkomponent i hjärnans positioneringssystem. De identifierade en typ av nervceller,
”rutnätsceller”, som skapar ett koordinatsystem för positionsbestämning. Deras fortsatta undersökningar visade hur de olika celltyperna samverkar för att vi ska förstå var vi befinner oss och hittar rätt.
Pristagarnas upptäckter har löst ett problem som sysselsatt filosofer och forskare i
århundraden – hur hjärnan skapar en karta av rummet som omger oss, och gör det möjligt för oss att hitta vägen i en komplicerad omgivning.
- Det var ganska oväntat men jätteroligt. Det är mycket välförtjänt eftersom pristagarna har hållit på så länge och varit väldigt systematiska i sina analyser. Deras forskning är genomarbetad, robust och elegant, säger Klas Kullander, professor i molekylärgenetisk utvecklingsbiologi vid Uppsala universitet.
Klas Kullander gläder sig också åt att Nobelförsamlingen, genom att utse dessa pristagare, visar på hur ett genombrott i hjärnforskningen kan se ut. Det kan till exempel handla om att man identifierar funktionen hos en särskilt cell.
Det bedrivs forskning vid Uppsala universitet som angränsar till den som nu belönas med Nobelpriset. Forskningsresultaten har bland annat handlat om en annan nervcell, en så kallad grindvaktarcell, som är med och filtrerar information. Läs mer om denna forskning vid Uppsala universitet.
Läs mer om årets Nobelpristagare i fysiologi eller medicin i Nobelförsamlingen pressmeddelande.
Linda Koffmar