Välbesökt Rudbeckdag belyste barns hälsa
– Svensk neonatalvård är världsledande, men fortfarande finns mycket att uträtta inom forskning och utveckling, konstaterade professor Lena Hellström-Westas i samband med 2014 års Olof Rudbeckdag.
Årets Olof Rudbeckdag, Från navelsträng till trådlös, uppmärksammade att det är 250 år sedan Nils Rosén von Rosenstein utgav sin banbrytande Underrättelser om barns sjukdomar och deras botemedel. Med aktuell forskning och historiska perspektiv kring barns hälsa var Grönwallsalen välfylld redan då medicinska fakultetens dekan Eva Tiensuu Janson och Upsala Läkareförenings ordförande Torbjörn Karlsson välkomnade till denna årliga manifestation av de nära banden mellan universitetets forskning och Akademiska sjukhusets vård.
– På Rosén von Rosensteins tid arbetade läkare främst utifrån erfarenhet, idag grundar vi våra beslut i studier och vetskap. Gemensamt över tid är att vi måste dela vår kunskap, och där Rosén von Rosenstein var begränsad till det tryckta ordet kan vi arbeta med öppna källor och exponentiell förmedling, men fortfarande finns all anledning att fira, dela och sprida kunskap vid sammankomster som Rudbeckdagen, sade Torbjörn Karlsson, Upsala Läkareförening
I dagens inledande föreläsning, Neonatologin från Rosén von Rosenstein till nutid, gav Lena Hellström-Westas (bilden), professor i perinatalmedicin, en överblick av de senaste 250 årens utveckling gällande spädbarndödlighet och vård av nyfödda. Vid början av 1760-talet, konstaterade Hellström-Westas, dog var femte nyfödd. Vårdens kunskap var bristfällig och belyste i första hand vikten av amning, värme och hygien. 2013 är motsvarande siffra i Sverige lägre än tre per tusen nyfödda.
– Det är en dramatisk utveckling som i första hand kan hänvisas till ökad kunskap, utvecklade levnadsförhållanden och förbättrad förlossningsvård. Vid vård av nyfödda har det sena 1800-talets utveckling av kuvöser såväl som respiratorer och kirurgiska framsteg haft stor betydelse. Idag är svensk neonatalvård världsledande, men fortfarande behövs forskning och utveckling inom bland annat hjärnfunktion och nutrition, sade Lena Hellström-Westas.
Lars-Åke Persson, professor i internationell barnhälsovård, redogjorde för barnhälsovård i utvecklingsländer i jämförelse med Roséns tid i Sverige. Med utgångspunkt i 1830-talets Nedertorneå där spädbarnsdödligheten krävde närmare hälften av de nyfödda – sannolikt till stor del beroende på att de små gavs komjölk – visade Persson hur utvecklingsländerna visserligen närmar sig dagens svenska låga nivåer, men att mycket arbete fortfarande återstår.
– Vi ser att den största utmaningen gäller de för tidigt födda barnen. Många får varken tillräcklig näring eller tillgång till de verktyg vården kan erbjuda. Vi ser också hur lokala interventioner kan ha stor effekt, jag deltog själv i ett projekt i Vietnam där samverkan mellan politiker och vårdpersonal på tre år halverade dödligheten bland nyfödda.
Traditionsenligt utdelades även utmärkelser till en rad framstående forskare. Årets Olof Rudbeckpris, instiftat av Upsala Läkareförening för framstående insatser inom grundforskning som fått stor klinisk betydelse, tilldelades Lena Claesson-Welsh, professor i cancer och vaskulärbiologi, för framstående forskning om blodkärlens nybildning och funktion i hälsa och sjukdom. Nils Rosén von Rosensteinpriset delades mellan Hugo Lagercrantz, seniorprofessor i pediatrik vid Karolinska Institutet, samt de internationella gästerna professor Joy Lawn, London School of Hygiene & Tropical Medicine, och professor Frank Oberklaid, University of Melbourne, som i sin pristagarföreläsning redogjorde för utmaningarna i arbetet för alla barns hälsa i det 21:a århundradet.
Magnus Alsne