Flera Uppsalaforskare med i årets forskningsgenombrott 2014
Rosettas ankomst till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko och landsättningen av kometlandaren Philae är årets största forskningsgenombrott, enligt den vetenskapliga tidskriften Science. Med på listan över årets viktigaste forskningsframgångar finns också upptäckterna som visar fåglarnas ”Big Bang”. Uppsalaforskare är involverad i båda dessa framgångsrika forskningsprojekt.
– Det var roligt, verkligen roligt att man i konkurrensen med alla andra upptäckter väljer en sådan här upptäcktsresa, säger forskaren Anders Eriksson vid Institutet för rymdfysik i Uppsala till UNT på telefon från USA.
Uppsala universitet, Institutet för rymdfysik, och Rymdstyrelsen bjöd i mitten av november in till rymdvaka för alla som ville vara med och följa när rymdsonden Rosettas landare sätts ned på kärnan av kometen i realtid.
Både universitetet och Institutet för Rymdfysik har varit involverat sedan starten av det stora rymdprojektet. Man har bland annat bidragit med mätinstrument och optiska filter som Rosettas vetenskapliga kamera OSIRIS använder. Kameran har redan skickat åtskilliga bilder av kometen till jorden.
Läs mer om Uppsalaforskarnas arbete med Rosetta-projektet.
På Science lista över årets tio viktigaste genombrott inom forskning finns också den nya forskningen som visar fåglarnas ”Big Bang”. I ett stort internationellt samarbete har forskare kartlagt hela arvsmassan hos 48 fågelarter och kan visa att en närmast explosionsartad utveckling i fåglarnas släktträd tog fart för 67 miljoner år sedan, när dinosaurierna dog ut. En mängd nya nischer i naturen kunde fyllas och på så sätt utvecklades många olika fågelgrupper.
Forskare vid Uppsala universitet var delaktiga i ungefär en tredjedel av de 23 vetenskapliga artiklar som publicerades i stort sett samtidigt tidigare i december.
Läs mer om Uppsalaforskningen kring fåglarnas "Big Bang".
- Det är förstås jätteroligt att Uppsala universitet spelar en roll i ett sådant här sammanhang. Det förstärker också bilden av Evolutionsbiologiskt Centrum som en av universitetets absolut ledande forskningsmiljöer, med en mycket stark internationell prägel, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi.
Läs mer om tidskriften Science topplista.
Linda Koffmar