Fördelen med flerspråkighet
Leena Huss tror att hela samhället tjänar på en öppnare attityd mot minoritetsspråk och andra språk.
– Flerspråkighet är inte ett problem, det är en gåva. Det säger Leena Huss, språkvetare och forskningsledare för minoritetsstudier på Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet.
Att lära sig ett språk aktiverar hjärnan. Och precis som alla andra aktiviteter som gör att hjärnan får träna så gör mer språkträning hjärnan "starkare" och smidigare.
– Forskningen har visat att barn som växer upp som flerspråkiga är mer kreativa, får lättare att ta till sig nya språk och har en större metaspråklig medvetenhet.
Den metaspråkliga medvetenheten innebär att barnen i större utsträckning kan diskutera och reflektera kring språket och inte bara använda det. Små flerspråkiga barn brukar exempelvis uppmärksamma att andra talar andra språk, fråga hur det fungerar och jämföra med det språk de själva talar. De påpekar likheter och skillnader.
– Det i sin tur verkar gynna framgång även i andra ämnen än språk.
Den som blickar ut över Europa kan lätt få bilden av att ”ett land – ett språk” är en norm. Men så är det inte, säger Leena Huss.
– Man brukar säga att över hälften av mänskligheten är flerspråkig. Just Europa är ganska språkfattigt, eftersom det ganska länge har funnits många länder i Europa som haft en idé om att enspråklighet är eftersträvansvärt och en stark assimilationspolitik. Utanför Europa ser det inte riktigt ut så.
Men även i Europa har det delvis vänt genom Europarådets minoritetsspråkstadga och ramkonventionen för skydd av nationella minoriteter.
– Det går redan att se stora skillnader. Minoriteter har fått mer att säga till om, nationell lagstiftning har ändrats och minoriteterna har vaknat till liv.
– Jag studerar sydsamiskan. Gamla människor som fick stryk och trakasserades på andra sätt i skolan kan nu se att deras språk har ett värde och är något fint att bevara. Det blir lite av en upprättelse för den diskriminering de utsatts för. De får också se att de kan vara svenskar utan att ge avkall på sitt samiska ursprung.
Hon tror att hela samhället tjänar på en öppnare attityd mot minoritetsspråk och andra språk.
– De kan känna sig mer som en del av samhället, vilket gör att bitterheten och hopplösheten som vissa känner blir mindre. De unga som kämpar för sitt språk deltar mer aktivt i samhället än om de skulle känna sig nedtryckta och negligerade. Det är min fasta övertygelse att det är bra för samhället.
Därför tycker Leena Huss att vi i Sverige borde skapa fler möjligheter för barnen att bli flerspråkiga och fortsätta vara det.
Kim Bergström