Etruskiska gravar under luppen

Inuti de etruskiska gravarna finns det bänkar där de döda kunde läggas. Idag är de flesta gravarna plundrade på sitt innehåll.

Inuti de etruskiska gravarna finns det bänkar där de döda kunde läggas. Idag är de flesta gravarna plundrade på sitt innehåll.

Arkeologen Fredrik Tobin vid Uppsala universitet har lett arbetet med att dokumentera flera hundra tidigare okända etruskiska gravar i San Giovenale, Italien. Nu presenterar han de viktigaste fynden i sin doktorsavhandling.


På den italienska landsbygden, ungefär fem mil norr om Rom, har arkeologer från Svenska Institutet i Rom sedan 2011 dokumenterat etruskiska kammargravar. Fältarbetet har skett runt San Giovenale, en plats där det uppstod en mindre etruskisk stad under 700-talet f.Kr. Platsen är framför allt berömd för de utgrävningar som bland annat Gustaf VI Adolf deltog i från 1956 till 1965. Under dessa tidigare undersökningar var arkeologerna nästan helt inriktade på de rester av antika hus och hyddor som hittades på platsen. Trots att man visste att det fanns många kammargravar i området blev de aldrig kartlagda i detalj.

Resultaten av de senaste årens arbete med att dokumentera gravarna har överträffat alla förväntningar. Sammanlagt har 290 gravar identifierats, och över 200 av dem är inte kända sedan tidigare. De största gravarna på platsen har tre eller fyra kammare och plats för åtminstone ett tiotal avlidna medan de minsta gravarna har plats för bara en kropp. Alla gravar som har identifierats har varit plundrade, men vissa av dem har innehållit krukskärvor och skelettdelar. Tack vare dessa fynd och tack vare gravarnas arkitektur kan de dateras till mellan 700 och 300 f.Kr. Genom att studera hur gravområdena växte fram över tid vet vi nu att man inte hade ett centraliserat begravningsväsende på platsen, utan att många mindre gravplatser användes parallellt. Man föredrog också vissa sorters platser i landskapet för sina gravar, framför allt platser som vette mot den antika staden.

Etrusker är termen som används för de antika människor som hade etruskiskan som modersmål. Språket talades framför allt i området mellan dagens Rom och Florens, men dog ut när Romarrikets utbredning innebar att latin blev det dominerande språket. Etruskiskan är inte besläktat med något annat känt språk, men skrevs däremot med grekiska bokstäver så det kan läsas utan problem. Ungefär tiotusen etruskiska inskrifterna har bevarats och idag kan det mesta av deras innehåll tolkas tack vare att de ofta följer välkända mönster.

Fredrik Tobin, doktorand i Antikens kultur och samhällsliv vid Uppsala universitet, har lett projektet med att dokumentera San Giovenales kammargravar. Den insamlade informationen utgör grunden för hans doktorsavhandling, The Chamber Tombs of San Giovenale and the Funerary Landscapes of South Etruria.

Linda Koffmar

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
youtube
linkedin