Tusenåriga budskap huggna i sten
Henrik Williams är en av världens ledande runologer och troligen mer känd utanför Sverige än inom landet. Han drar ofta en stor publik på sina föredrag utomlands om runor och vikingar.
– Vi är alla ganska lika över världen idag, det ser man när man reser. Om du vill träffa människor som är annorlunda måste du resa i tiden och det är det absolut mest spännande jag kan tänka mig. Framtidsresor klarar vi inte idag men runinskrifter är som att resa tusen år bakåt i tiden. Det är vikingarnas egna ord som står på runstenarna. Vad vill de säga oss?
Henrik Williams är professor i nordiska språk och fokuserar bland annat på runor. Han har inte bara gjort nya tolkningar av runinskrifterna utan också fört in en social dimension i förståelsen av runtexter. I sin forskning har han kombinerat den etablerade forskningstraditionen med modern språkvetenskap.
– Jag försöker utvinna budskapet ur till synes fattiga runinskrifter och det är en otrolig känsla att vara den första som förstår budskapet på tusen år. Det finns inte en runsten jag inte kan prata om i timmar, säger Henrik Williams.
Stor publik
Han har en stor publik. Hela 1 600 besökare lyssnade på honom under en månadslång föreläsningsturné till nio delstater i USA våren 2015.
– Turnén var den första för att knyta kontakt med amerikanska bidragsgivare; runforskningen är i stort behov av finansiellt stöd. Men jag knöt också forskningskontakter och nu har jag många trådar att följa upp. En vision jag har är att locka fler - både svenskar och utländska turister - att lära känna runstenarna i Sverige.
En runsten är inte bara en inskrift. De är våra första offentliga konstverk och samtidigt den tidens multimedia. Inskriften står ristad inuti rundjuret som slingrar sig runt stenen som en tavla. Stenen har valts med omsorg, den måste vara platt och jämn och klara att stå emot tidens tand. Runstenen är också placerad med stor omsorg i landskapet, den ska synas och gärna vara placerad vid någon av dåtidens knutpunkter. Namnen är också viktiga.
– Vi har tråkiga namn du och jag, vi heter Anders och Henrik. På runstenarna finns 6000 personer nämnda vid namn och det är otroligt spännande namn som säger något om individerna. Det är en namnskatt som vi borde uppskatta mer. Blåkåre till exempel som betyder den med svart, krulligt hår, och Kåta betyder den glada. Eller öknamn som Otvagen.
Föra ut budskap
Runstenarna är också de första kristna dokumenten i Norden och det var först med kristendomen som antalet runstenar exploderade. Vilket inte är så konstigt, kyrkan behövde ett sätt att föra ut sitt budskap.
– Titta på runstenarna. Kyrkan har fått ut sin logotyp korset överallt. Otroligt effektivt. På det sättet påminner runstenarna om dagens samhälle med logotyper och budskap runt omkring oss. – Den vanliga runstenen har oftast en nekrolog och påminner mest om dagens dödsannons. Den största skillnaden är att i dödsannonsen står den som har dött först, men på runstenen står den som reste stenen först. Vi kanske har blivit mindre egoistiska på tusen år, skrattar Henrik Williams.
Vi vet att vikingarna var i norra Kanada men det har ännu inte gjorts några fynd av vikingatida runor i Nordamerika. De fynd som har gjorts är boplatser.
– Det är inte säkert att de gjorde några runinskrifter på sten, det beror ju bland annat på tillgång på lämplig sten. Det finns till exempel inga vikingatida runstenar på Island. Men det kan ju också finnas runor på trä eller ben. Trä har antagligen inte bevarats men vi kan kanske hoppas på framtida nordamerikanska fynd med runor på ben eller metall.
Runor i USA
Henrik Williams kommande projekt är en bok om de 70-tal runstenar som ändå har ansetts finnas i USA. Ingen av runstenarna är alltså vikingatida utan har ristats senare, sedan intresset för runor vaknade på 1800-talet.
– Det finns tre typer av runstenar i USA. Det finns runstenar med text som faktiskt inte är runor utan andra tecken. Det finns också moderna runor som till exempel ristats vid olika högtider och sedan finns de gamla runstenarna som ristades på sent 1800-tal.
Några av stenarna är försök att efterlikna vikingatida runstenar, ibland i försök att luras. Runforskare har därför utvecklat olika metoder för att fastställa när runorna har ristats. Ett känt fall är Kensingtonstenen i Minnesota, där forskare med en mängd olika metoder har konstaterat att stenen är ristad på 1800-talet. Det är spännande läsning på till exempel Wikipedia.
– Men en del av metoderna håller vi hemliga och berättar inte för någon annan eftersom det skulle göra det lättare att göra bra förfalskningar, ler Henrik Williams.
---
Fakta om runinskrifter:
* Runor är bara vanliga skrivtecken, som våra bokstäver. De är inte symboler och inte magiska i sig.
* De är troligen inspirerade av latinska alfabetet under första århundradet e. Kr.
* Den äldsta kända runinskriften, på en kam av ben, är daterad till 160 e. Kr.
* Runorna utseende är kanske anpassat för att ristas i trä eftersom de saknar vågräta linjer. Vågräta linjer hade gått längs träets fibrer och därför blivit svårlästa.
* De yngsta runstenarna förekommer framförallt i Uppland och är från 1100-talet.
* Uppland är det landskap i Sverige som har flest runstenar och runinskrifter.
* Det finns knappt 7000 vikingatida runstenar och andra runinskrifter i världen.
* Runstenar restes nästan bara i Sverige, Norge och Danmark.
* Cirka en tredjedel av runstenarna i Uppland är beställda av kvinnor. * Runorna höggs in i stenen med en bred mejsel.
* Bara ett fåtal runstenar har hedniska symboler. Av tvåtusen mellansvenska runstenar har två hednisk symbol (torshammaren).
Anders Berndt