Rudbeckdag om kost fyllde Grönwallsalen
Att mat, livsstil och hälsa engagerar blev tydligt vid årets Olof Rudbeckdag, då några av landets främsta kostforskare lockade närmare fyrahundra åhörare till Akademiska sjukhuset och Grönwallsalen.
Årets Olof Rudbeckdag, Kostens många ansikten, satte fokus på mat och livsstil, ämnen som engagerar oss både som individer och samhälle och Grönwallsalen var fylld långt bortom sista plats då medicinska fakultetens dekan Eva Tiensuu Janson och Upsala Läkareförenings Torbjörn Karlsson välkomnade till mötesplatsen som med aktuell forskning och historiska perspektiv manifesterar de nära banden mellan universitetets forskning och Akademiska sjukhusets vård.
– Uppsala universitet är framstående inom såväl epidemiologi som kostforskning, och det är inspirerande att kunna presentera att axplock från detta starka fält inför en så stor publik. Extra roligt är att så många unga har kommit hit för att tagit del av den kunskap vi förmedlar idag, konstaterade Eva Tiensuu Janson.
Våra kostvanor spelar en allt större roll för vårt fysiska välmående. WHO rankar sedan en tid fel kost som det största hotet mot den globala folkhälsan. Men idag då alla tycks ha svaret på vilken diet som ska lösa världsproblemen, vad är egentligen rätt kost? Christian Berne, Professor emeritus vid Uppsala universitet, inledde dagen med att sammanfatta de senaste seklernas dietråd till diabetiker, och tydliggjorde att många rådande trender inte nödvändigtvis tillfört något nytt under solen.
– Redan på mitten av 1800-talet framhöll Apollinaire Bouchardat vikten av fettrik, kolhydratfattig kost. På tidigt 1900-tal lanserades den svenska Petrén-dieten som förordade att mängden fett skulle uppgå till 85 procent av matintaget för den diabetessjuke och 1955 kom en spansk studie som lade grunden till det vi idag kallar 5:2-dieten. En omfattande forskningssammanställning från 2011 konstaterar dock att bra kost för diabetiker kan komponeras på många olika sätt, och jag vågar påstå att samma slutsats gäller de flesta av oss.
Kostforskningen har tagit stora steg framåt, likväl är nutrition ett komplext område och många upplever ett växande glapp mellan vårdpersonalens kunskap och patienternas förväntningar. Problematiken förenklas inte av den långa rad ovetenskapliga påståenden som fått fotfäste, och ett ämne som omges av en mängd myter hör gluten.
– Det finns inga anledningar att avstå gluten om man inte utvecklat Celiaki (glutenintolerans), vilket i Europa och Nordamerika drabbar cirka 1 procent av befolkningen. Trots det undviker betydligt fler än så gluten, och ersätter det inte sällan med mindre nyttiga alternativ, berättade Jonas F Ludvigsson, professor vid Karolinska Institutet.
En rad föreställningar och missuppfattningar har lett till att många människor idag felaktigt självdiagnosticerar sig som glutenintoleranta innan hälso-och sjukvården hunnit utreda eventuell Celiaki, vilket kan försvåra framtida undersökningar.
– Världen står inför en rad kostrelaterade utmaningar. Vi måste utrota svälten och minska fetman, mycket handlar om policyfrågor, resursfördelning och ekonomiska incitament. Men vi behöver också sprida kunskap, den tredje uppgiften är kraftigt underskattad vilket gör mötesplatser som Rudbeckdagen oerhört viktiga, sade Jonas F Ludvigsson.
Traditionsenligt utdelades även Olof Rudbeckpriset, instiftat av Upsala Läkareförening för framstående insatser inom grundforskning som fått stor klinisk betydelse. Årets pristagare Otto Cars, professor i infektionssjukdomar och drivande kraft inom det globala nätverket ReAct, avslutade dagen med att ge föreläsningen Antibiotikaresistensen och det globala självbedrägeriet.
Uppsala universitet har redan meddelat att kommande upplaga av konferensen Uppsala Health Summit sätter fortsatt fokus på kost och livsstil. Här möts beslutsfattare, opinionsledare och experter i samtal om hur vi kan använda våra nuvarande kunskaper och innovationer för att ta nya steg framåt, på global, nationell och lokal nivå.
– Uppsala Health Summit 2016 kommer att belysa betydelsen av kosten. Både som orsak till fetma och som grund för förändring för att uppnå de internationella mål kring 30 procent minskad dödlighet i icke-smittsamma sjukdomar orsakade av felaktig kost och livsstil, säger Anders Malmberg, prorektor vid Uppsala universitet.
Läs mer om kostforskning vid vid institutionen för folkhälso- och vårvetenskap
Läs mer om forskning vid institutionen för kostvetenskap
Läs ävenNy bok visar vägen till sundare matvanor
Magnus Alsne