Äventyret på Grönland gav mersmak
Å ena sidan långsträckta vidder, total tystnad och frid. Å andra sidan opålitligt väder, isolering i tältet under snöstorm och isbjörnar på nära håll. Vi mötte några forskare som är nyss hemkomna från Grönland – och redan längtar tillbaka.
Målet med expeditionen var att utforska två händelser långt tillbaka i tiden, före dinosauriernas tid. Dels när de första ”fyrfotingen” eller tetrapoden tog steget upp från vattnet och började leva på land för 370 miljoner år sedan. Dels när, 120 miljoner år senare, reptiler klev tillbaka ned i vattnet och började leva där igen.
– Ingen vet riktigt hur det gick till. Vi åkte till östra Grönland, eftersom det är det enda stället på jorden där du kan studera båda tidsperioderna inom ett begränsat område, säger Benjamin Kear, museiintendent vid Evolutionsmuseet.
Avgjutningar av fotspår
På museet har ett helt rum har ställts i ordning för resultatet från expeditionen. Här finns bland annat avgjutningar från ett stenblock, där fotspår från ett stort fyrbent djur avtecknar sig tydligt. Det var Grzegorz Niedzwiedzki, postdoktor i organismbiologi, som hittade dem när han klättrade omkring i bergen.
– Vi kan se att det är ett spår från ett levande djur och att det har gått omkring på väldigt grunt vatten eftersom det finns spår i sedimentet som nu är förstenat. Däremot syns inga anatomiska detaljer. Nästa år vill jag åka tillbaka och hitta mer detaljerade spår, säger han.
Forskarna vet redan en hel del om de fyrfota djuren men mer forskning behövs för att förstå det ekosystem de levde i. På ett bord ligger massor av fossiler, till exempel från växter och ammoniter, gamla släktingar till bläckfiskar.
Planerar för ny expedition
Forskarna planerar redan för en ny expedition till Grönland nästa sommar.
– Vi hade otur med vädret den här gången, så även om vi fick riktigt goda resultat förlorade vi nästan hälften av den planerade tiden. Iden är att åka tillbaka och undersöka vidare, nu när vi vet vad vi letar efter, säger Henning Blom, universitetslektor vid institutionen för organismbiologi.
Resan har varit strapatsrik. Bland annat hamnade de i en snöstorm och fick ligga isolerade i varsitt tält i 36 timmar.
Ett annat starkt minne är när Grzegorz Niedzwiedzki såg två isbjörnar på nära håll.
– Jag var ensam, relativt högt upp i bergen, ungefär 400 meter över vattenytan. Jag förväntade mig inte att möta isbjörnar där, men plötsligt såg jag två isbjörnar på 600 meters avstånd – med bara fem kulor i geväret.
Tiden stod stilla en stund innan isbjörnarna vände och gick åt ett annat håll.
Mötte inga andra
Trots att helaGrönland är fullt av forskare mötte de inga andra forskargrupper, eftersom avstånden är så stora. Forskningsinriktningen är de ensamma om.
– Det är historiskt intressant att återvända till Arktis där liknande fossil upptäcktes av svenska forskare på 1910- och 20-talet. Nu har vi plockat upp stafettpinnen, säger Benjamin Kear.
Alla som vill kan ta del av deras expedition och hur forskningen framskrider – dels i bloggen som de kommer att fortsätta uppdatera och dels på Evolutionsmuseet. De fossil som gruppen hade med sig hem är numera en del av museets samlingar.
----
FAKTA: Polarexpedition
”Upp på land och tillbaka till vattnet: en studie av akvatiska tetrapoders ekosystem på Grönland” riktar sig mot östra Grönland, ett av få områden i världen där man kan samla fossil av helt olika fossila grupper av akvatiska ryggradsdjur. Projektet drivs i samarbete mellan Evolutionsmuseet och institutionen för organismbiologi , med finansiering från Polarforskningssekretariatet.
Utdrag ur bloggen:
Dag 3
Vaknade upp till ljudet av strilande regn på tälttaket. Varm och torr i sovsäcken, men det betyder att det blir en lerig start på arbetet, eller ännu värre att vi får stanna inne tills vädret klarnar upp. Till sist kröp vi ur våra tält och satte oss i ” loungen”, det enorma tältet mitt i lägret där vi har alla våra förnödenheter och kommunikationsutrustningen, för att planera vår dag. /…/ Efter frukost, och en stor kopp av Bens specialimporterade kaffe från Grekland, gav vi oss ut…
Dag 7
Ägnade morgonen åt att vila och packa våra fossiler för transport tillbaka till Sverige. Allt måste märkas med GPS-koordinater, betecknas och inventeras så att vi har tillräckligt bra data för registren i Uppsala. Vi har tillstånd från Grönlands regering att förflytta 400 kg material. Det ska förvaras på Evolutionsmuseet vid Uppsala universitet./…/ Solen har varit framme de senaste 48 timmarna så nu jobbar vi i t-shirts. Vi har också gjort några nattliga besök till de närmaste hällmarkerna (glöm inte att vi har 24 timmars ljus per dygn).
Dag 9
Vi hittade delar av en jättestor ammonit (en utdöd typ av bläckfisk), Otoceras, som kan ha haft storleken av ett cykelhjul. Flera exemplat av den stora snigeln Belerophon hittade vi också och dessutom en väldigt stor fossil (100 mm lång) av tuggade ammoniter. Avsevärda mängder av växtmaterial, bland annat åkerfräken och fröliknande strukturer, som indikerar närhet till land. Det finns ett sista ställe längst floden som vi behöver se. Det verkar lovande men vi hinner inte mer idag.
Dag 18
Ännu en fin dag i vårt arktiska paradis… Höga vindar, mer regn och låga moln – vi var beredda att åka men det allt sämre vädret har hållit oss kvar. Planerad avfärd till imorgon bitti kl 9.00. Vädret förmodas bli bättre då. Har koordinerat allting med Lasse via satellittelefon. De har också regn och dimma på Kap Stosch. Han sa också att ett par isbjörnar hade passerat lägret natten till idag – bara 300 meter bort. Allt OK, de fortsatte vidare. Verkade bara vara nyfikna.
Annica Hulth