Två uppsalaforskare får bidrag till uppbyggnad av starka forskningsmiljöer
Bildtext
Vetenskapsrådet har beslutat om vilka tio forskare som beviljats rådsprofessorsbidrag för 2016 och tio år framåt. Syftet med bidragen är att skapa långsiktigt goda förutsättningar för de mest framstående forskarna vid svenska lärosäten att bygga upp starka forskningsmiljöer. Uppsala universitet har fått två av de tio bidragen.
Vetenskapsrådets rådsprofessorsprogram ska skapa förutsättningar för de mest framstående forskarna att bedriva långsiktig forskning med stor potential och stort risktagande. Bidraget ska ge bästa möjliga förutsättningar för etablering eller uppbyggnad av forskningsmiljöer av högsta kvalitet. De forskare som beviljats bidrag kan få upp till fem miljoner kronor årligen i tio år. Det bidrar till en långsiktighet och trygghet som lägger grunden för banbrytande forskning som får stor betydelse för samhället.
Totalt delar Vetenskapsrådet ut 480 miljoner kronor till tio forskare. Två av bidragen går till forskare vid Uppsala universitet:
- Christer Betsholtz, institutionen för immunologi, genetik och patologi, får 47 miljoner kronor för forskning om ”Blodkärlens tillväxt och permeabilitet i hälsa och sjukdom”
- Neil Price, institutionen för arkeologi och antik historia, får 50 miljoner kronor för forskning om ”Vikingafenomenet”
Christer Betsholtz forskar om blodkärlens genomsläpplighet. Blod- och lymfkärl är inga enkla ledningar som transporterar blodet och lymfan från en plats till en annan. De släpper igenom ämnen, till exempel vatten, joner, proteiner, celler och läkemedel, längs hela sin sträckning. Men om de släpper igenom fel ämnen, i fel mängd, vid fel tidpunkt och på fel plats uppstår problem.
- Vi hoppas kunna få en mer detaljerad och integrerad bild av hur blod- och lymfkärlens genomsläpplighet regleras. Den kunskapen kan användas till att försöka styra genomsläppligheten och på det sättet hitta effektivare sätt att behandla till exempel cancer och sjukdomar i hjärnan, säger Christer Betsholtz.
Neil Price forskning handlar om början till vikingatiden. Vilka var vikingarna, till skillnad från den "vanliga" befolkningen i dåtidens Norden? Varför började skandinaver åka ut på omfattande vikingatåg just vid andra hälften av 700-talet? Vilket samhälle kom de ifrån och återvände till, hur fungerade deras ekonomi?
– Svaren på de här frågorna är av central betydelse för att förstå bakgrunden till det Sverige vi ser idag. Men även för att kunna bemöta de ofta problematiska sätt på vilka kunskapen om det förflutna uppfattas och används i dagens samhälle. Olika generationer har på olika sätt anpassat sina beskrivningar av vikingarna för att passa sina syften, menar Neil Price.
Läs mer om Vetensskapsrådets rådsprofessorsprogram
Anna Malmberg