Tidiga europeiska jordbrukare spåras till Anatolien
Bildtext
En internationell studie på förhistoriskt genetiskt material från dagens västa Turkiet visar att Anatolien har haft mycket stor betydelse för Europas utveckling under stenåldern. När jordbruk och boskapsskötsel spreds till Europa för omkring 8000 år sedan fungerade Anatolien som en knytpunkt varifrån idéer och människor spreds västerut och norrut.
Forskare från Uppsala universitet och Stockholms universitet och har studerat genetiskt material från 6700 år gamla mänskliga skelett som har hittats vid en stenåldersboplats i västra Anatolien, Kumtepe, en föregångare till Troja. Resultaten visar regionens stora inflytande på Europas demografiska förhistoria genom att förankra migrationen som spred jordbruket till Europa till Anatolien. Studien visar också att Anatolien har fortsatt att vara ett område format av migration då dagens befolkning i området visar tydliga spår av migration under de senaste årtusenden, sedan människorna i Kumtepe levde.
DNA bevaras förhållandevis dåligt i varma områden och forskarna har använt avancerade molekylärgenetiska metoder för att få fram genomiskt DNA från skeletten. Trots det dtarkt nedbrutna genetiska materialet lyckades forskarna få fram DNA från en stor del av det mänskliga genomet.
- Våra resultat bekräftar att Anatolien var viktig för spridningen av jordbrukare och jordbruket till Europa, men för att verkligen förstå de demografiska processerna när jordbruket uppkommer måste vi djupare in i materialet, både till äldre material och till fler geografiska fyndplatser, säger Mattias Jakobsson, professor i genetik vid Uppsala universitet. Vi jobbar vidare med den frågan sedan en tid tillbaka tillsammans med forskare från Ankara och Stockholm.
Anneli Waara