Flyktingförvar sett ur flyktingarnas perspektiv

Foto: RåFILM

Varje vardag rapporterar Migrationsverket hur många som sökt asyl i Sverige den senaste veckan. Nyheten är funktionellt formulerad, antalet ensamkommande barn redovisas separat, liksom – av oklar anledning – hur många av dem som kommer från Afghanistan. Människorna på flykt över Europa reduceras effektivt till volymer och tabeller, en farlig punkt att passera fastslår Hynek Pallas i Svenska Dagbladet. Men kanske är den nödvändig, hur många drunknade treåriga barn förmår vår svenska självbild hantera? Å andra sidan är vi snabba att anpassa oss. Då bilderna från Medelhavet kablades ut i september välkomnade opinionen raskt fler flyktingar, i november var siffrorna betydligt mindre generösa.
– Orsaken till svängningen kan vara rapporter om problem att hitta boenden, att det blivit mer känt att Sverige tar emot flest flyktingar per capita i Europa och en ganska skarp förändring i tonläge från statsministern, andra ministrar och övriga partiledare. Nu är budskapet att Sverige nått gränsen för vad vi klarar av, gissar David Ahlin, opinionschef på Ipsos.

Bland sifferkombinationernas mörkare skrymslen befinner sig de människor som placerats bakom lås och bom vid något av Migrationsverkets fem förvar. De flesta har fått avslag på sin asylansökan och väntar på att beslut om utvisning ska verkställas. Vissa stannar några dagar, andra betydligt längre. Anonymiteten är i det närmaste total. De flesta svenskar vet inte ens att förvaren existerar, men kanske är något på väg att ske. Vid 2016 års Guldbaggegala utsågs filmen Förvaret till bästa dokumentärfilm, och vid Uppsala universitet studerar Soorej Jose Puthoopparambil det dagliga livet i EU-ländernas förvarsenheter med utgångspunkt i situationen i Sverige.
– Såvitt jag vet är jag en av de första i Sverige att forska kring de förvarstagnas villkor sett ur deras perspektiv, och det blir lätt påtagligt hur dessa människor kommit att bli en osynlig grupp. Efter mina intervjuer tackar många för att jag lyssnat till dem för en stund och fått dem att känna sig som mer än enbart irreguljära objekt, berättar Soorej Jose, doktorand vid institutionen för kvinnor och barns hälsa.

I en nyligen publicerad artikel i Global Health Action fastslår Soorej Jose att flertalet förvarstagna upplever låg livskvalitet. Studien visar också hur personalens bemötande har långt större betydelse för de förvarstagnas välmående än exempelvis ålder och ursprungsland, en iakttagelse som redan fått praktisk betydelse.
– Jag för kontinuerlig dialog med Migrationsverket som hittills varit mycket lyhörda för mina resultat och rekommendationer. Deras avdelningskansli för Förvar har bland annat anställt en sjukvårdssamordnare och en konflikthanteringsinstruktör, vilket jag ser som stora och viktiga steg i rätt riktning.
Soorej Jose understryker samtidigt svårigheten att förutsäga vilka behov de som idag söker asyl kommer att ha om de eventuellt placeras i förvar. Med en beräknad handläggningstid på 18 månader framstår dessutom samtalet om hur vi kan erbjuda en meningsfull väntan som nog så akut, men en odiskutabel angelägenhet tycks vara empati och ett lyssnande öra.

– Majoriteten förvarstagna är män som pratar olika språk med rötter i kulturer där det egna känslolivet inte är något man diskuterar offentligt. Likväl lider många av att inte kunna prata om sin situation och en sjuksköterska menade att hen snarare agerar psykolog än sjuksköterska under sin tjänstgöring vid förvaren.
Soorej Joses rekommendationer fokuserar därför dels på utökad tillgång till anpassad vård – bland annat i form tillgång till kuratorer på förvaren, dels på att stärka personalens förutsättningar att ge de boende det stöd de behöver.
– Som medarbetare vid ett förvar förväntas du balansera rollerna som myndighetsutövare och medmänniska, vilket är närmast omöjligt utan rätt verktyg. Mina råd till Migrationsverket är att de bör utveckla både rekryteringsrutiner, arbetsbeskrivningar och fortbildning. Snart ska de införa en tio dagars obligatorisk internutbildning för nyanställda vid förvaren, vilket förhoppningsvis genererar stort värde för både personal och förvarstagna, men alltjämt återstår mycket att göra, menar Soorej Jose.

Inom kort presenterar Soorej Jose resultat av en studie i vilket han jämför förhållanden vid de svenska förvaren med motsvarande anläggningar i ett antal andra EU-länder.

Fakta: förvar och migration

• Sveriges fem förvar finns i Flen, Gävle, Göteborg, Märsta och Åstorp med en total kapacitet om 255 platser. En boende kan stanna här i upp till ett år.

• 2015 ansökte 162 877 människor om asyl i Sverige

• 2015 avgjordes 58 802 asylärenden i Sverige, av dessa beviljades 32 631.

Läs artikelQuality of life among immigrants in Swedish immigration detention centres: a cross-sectional questionnaire study
Läs även Soorej Joses artiklar It is a thin line to walk on; A prison with extra flavours