De söker nya lösningar för Afrika
De afrikanska länderna söder om Sahara står mitt i en dubbel sjukvårdsutmaning. Vården ska hantera infektionssjukdomar som till exempel malaria, ebola och HIV samtidigt som de så kallade välfärdssjukdomarna ökar kraftigt. Uppsala universitet tar nu ett initiativ för att hitta nya vägar till lösningar.
En växande medelklass i de afrikanska länderna har medfört att välfärdssjukdomar som till exempel diabetes, högt blodtryck och fetma sprider sig med hög fart.
– Vi måste söka lösningarna för hälsoproblemen i de afrikanska länderna utanför de traditionella vetenskapliga synsätten jag lärde mig på läkarprogrammet en gång i tiden, säger Stefan Swartling Peterson, professor i global hälsa.
– Vi vet att två av tre kvinnor och barn dör i onödan eftersom känd medicinsk kunskap inte når ut. Det är inte främst ett medicinskt problem, ett bättre vaccin gör inte så stor nytta om det inte används, fortsätter han.
Tvärvetenskaplig forskningsmiljö
För att hitta vägar framåt startar Uppsala universitet utbildnings- och forskningsmiljön "Health, Politics and Culture in Africa" med syfte att bli en dynamisk miljö i gränssnittet mellan humaniora, samhällsvetenskap, medicin och farmaci. Forskningsmiljön ska arbeta med tvärvetenskapliga seminarier för forskare, doktorander och studenter, gemensamma forskningsansökningar och samarbeten med forskare i afrikanska länder.
– Hälsofrågans utmaningar kräver att vi samverkar och ser olika perspektiv. Med en växande demokrati finns till exempel möjlighet att kräva bättre livsmedelskontroller som i sin tur är en förutsättning för bättre hälsa, säger Sten Hagberg, professor i kulturantropologi.
Många konkreta problem
De konkreta problemen med att hantera välfärdssjukdomar i afrikanska länder är många. Det handlar om att anpassa kosten, genomföra livsstilsförändringar och ändra inställning till vad som är välmående. Utmaningarna innefattar även andra aspekter som tillgången till rent vatten, sophantering, klimatförändringar och sociala och ekonomiska ojämlikheter.
– Vi vet att lösningarna till hälso- och utvecklingsutmaningarna inte bara kan exporteras vidare till Afrika av utländska experter. Det viktigaste är därför att skapa möjligheter där vi kan lära oss av afrikanska forskare om vilka utmaningar de möter och få veta mer om hur och var vi kan bidra till deras arbete. Här har Uppsala universitet möjligheter att bygga vidare på en starkt svensk tradition av solidaritet och respekt för våra afrikanska kollegor, säger Eren Zink, forskare i kulturantropologi och koordinator.
Strategisk satsning
Den nya forskningsmiljön är placerad vid Forum för Afrikastudier vid institutionen för kulturantropologi och etnologi. Satsningen finansieras av strategiska medel från rektor med samfinansiering från områdesnämnderna för humaniora och samhällsvetenskap respektive medicin och farmaci.
– Vi vill knyta ihop fakulteterna i andan från FN:s utvecklingsagenda. Det här handlar om att tackla gemensamma problem för mänsklig överlevnad. Också vi i Sverige har mycket att lära och vinna på att samarbeta med länderna i Afrika, säger Stefan Swartling Peterson.
---
FAKTA: FN:s nya utvecklingsmål
FN antog i höstas 17 nya globala hållbara utvecklingsmål som ska gälla till och med 2030. Ett av målen är att garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.
Anders Berndt