U-CAN gör sig redo för nästa steg

År 2010 fick Uppsala universitet regeringens uppdrag att börja bygga en infrastruktur som skulle utgöra bas för en världsledande biobank inom cancerforskning. Sex år senare är organisation och verktyg på plats, det totala antalet involverade patienter närmar sig 10 000 och Vetenskapsrådet utdelade nyligen högsta betyg vid sin utvärdering av landets strategiska forskningsmiljöer. Innebär det att U-CAN är redo att positionera sig som det kunskapsnav för framgångsrik cancerforskning huvudmännen initialt såg framför sig?
– Omdömet efter utvärderingen är ett styrkebesked som bekräftar att vår strategiska riktning är både riktig och relevant. Tiden har nu kommit för oss att fullt ut omsätta vårt material i forskning och resultat, vilket även är vår skyldighet gentemot de många, ofta svårt cancersjuka som utan att tveka ger av sin kraft för att hjälpa morgondagens patienter. En välorganiserad biobank med tydliga spelregler är också något som Uppsala universitet kan använda för rekrytering av translationella cancerforskare, säger Tobias Sjöblom, programsamordnare för U-CAN.

Begreppet cancer omfattar fler än 200 sjukdomar som alla orsakas av okontrollerad cellväxt. Vetenskapens framsteg bidrar till att allt fler patienter kan botas, men trots ökad kunskap står vården alltjämt inför stora utmaningar. Även om varje cancer yttrar sig olika och ställer krav på individuellt anpassad vård, kan erfarenheter från tidigare behandlingar utgöra skillnaden mellan liv och död för nästa människa som drabbas. Därför bygger nu U-CAN sin unika biobank med blodprov, vävnadsprov och information från vuxna patienter med nio olika tumörsjukdomar.
– Vår vision är att varje patient ska få bättre, individuell diagnos, prognos och behandling. Tack vare samarbete med en rad landsting och hjälp från patienter, läkare och sköterskor som väljer att bidra till forskningen, har vi idag en databank som följer hela vårdprocessen och vars procentuella och numerära täckningsgrad håller hög internationell standard, säger Tobias Sjöblom.

Antalet ansökningar om tillgång till U-CANs material ökar snabbt och flera vetenskapliga studier med stöd i databanken är redan igång. Gemensam nämnare för samtliga projekt är att de i någon form inkluderar kliniskt verksamma forskare vid Uppsala universitet som medverkat i insamlingsarbetet.
– Kopplingen hit är en förutsättning för att beviljas tillgång, och med rådande stora efterfrågan på patientmaterial bidrar U-CANs erbjudande till att stärka våra forskares konkurrenskraft. Vi har nyligen börjat marknadsföra oss även utanför Sveriges gränser med aktiviteter i bland annat USA i syfte att skapa fler internationella samarbeten. Ett franskt företag redan inlett studier baserade på det normalt svåråtkomliga biomaterial vi tillhandahåller, säger Tobias Sjöblom.

Vid sidan av fortsatt datainsamling förbereder U-CAN att inom kort öka sin närvaro på utbildningssidan. Parallellt med ett ökat engagemang i forskarskolan NatiOn, startar till hösten kursen Framtidens Cancervård vid Uppsala universitets läkarprogram. Första handen läggs även vid en översyn av pågående samarbeten med de lärosäten som deltar i U-CAN.
– Vi kommer nu att prioritera de nio tumörsjukdomar vi redan arbetar med för att, tillsammans med de landsting vi samverkar med, nå än högre kvalitet på våra kliniska data. Med tiden kan vi utöka antalet diagnoser, men det förutsätter att engagerade forskare och kliniker är beredda att själva driva arbetet med bas i U-CANs infrastruktur, och framför allt att vi ser tydlig forskningspotential, då vår främsta uppgift är att med befintliga resurser ge optimalt stöd till forskningen så att den i sin tur ska kunna bidra till en utvecklad cancervård.

BesökU-CAN på webben