Hjärnforskare får en miljon av Bissen Brainwalk

Elisabeth Ronne Engström, professor neurokirurgi har tilldelats medel för studier av mätning av uppmärksamhet och uttröttbarhet efter subarachnoidalblödning.

En blödning från ett aneurysm i hjärnan, subarachnoidalblödning, är en strokesjukdom som drabbar yngre personer. Dessa personer får ofta en försämrad livskvalitet och svårigheter att återvända till sitt tidigare arbete. Ett vanligt problem är den uttröttbarhet som drabbar många. Ett annat stort problem är nedsatt stresstålighet vilket kan yttra sig som svårigheter att sålla intryck och att kunna fungera i stökiga miljöer. Det är ett mångfacetterat problem, ibland även med en psykiatrisk pålagring såsom posttraumatisk stress och depression. Dessa restsymptom liknar den "hjärntrötthet" som man kan drabbas av vid en rad andra tillstånd, såsom skallskada eller infektioner. Det är önskvärt både på individnivå och på samhällsnivå att kartlägga detta ytterligare för att kunna erbjuda bättre eftervård, rehabilitering och vid behov arbetsanpassning under en tid.

– Jag är mycket tacksam för att ha tilldelats detta stipendium. Det kommer vara mycket betydelsefullt för vår forskning, säger Elisabeth Ronne Engström.

Jonathan Cedernaes, forskare i funktionell farmakologi har tilldelats medel för studier om sömnens betydelse för hjärnans hälsa.

Alla behöver sömn, men idag sover många alldeles för lite. Målet för studien är att förstå hur olika typer av sömnbrist påverkar hjärnans hälsa hos friska unga individer. Allt fler studier tyder på att sömnen är viktig för hjärnans hälsa och att hjärnan rensas från gifter då vi sover. Våra och andras resultat tyder på att hjärnan kan ta skada av sömnbrist, och att otillräcklig sömn kan leda till ökad risk för Alzheimers sjukdom. Frågan är dock hur olika typer av sömnbrist kan påverka detta, och om exempelvis flera nätter med måttlig sömnbrist är värre än en hel natts vakenhet.

Niklas Marklund, professor i neurokirurgi har tilldelats medel för studier av de långtidskonsekvenser som kan drabba idrottare efter upprepade hjärnskakningar.

Niklas Marklund kan, med den för Uppsala unika PET-MR kameran, avbilda idrottare som har kvarstående besvär efter en eller flera hjärnskakningar. Det finns undersökningar som visar att vissa idrottare med mycket symptom efter en karriär med många hjärnskakningar drabbas av ett demensliknande tillstånd. I hjärnan hos dessa individer finns ökad anhopning av proteinet tau, som liknar de förändringar som ses i hjärnan hos patienter med Alzheimers sjukdom. Tidigare har dessa förändringar bara kunnat påvisas på undersökningar efter att idrottaren avlidit. Med den moderna PET-MR kameran har vi på några idrottare påvisat att även unga individer kan ha både inflammation i hjärnan och anhopning av tau, vilket är unika fynd. Resultaten beräknas kunna leda fram till nya behandlingsmetoder för idrottare med kvarstående besvär efter hjärnskakningar inom idrotten.

 - Att vi kan dela ut en hel miljon i år känns helt fantastiskt. Forskningsprojekten som vi är med och finansierar känns viktiga både för mig personligen med de skador jag har, men framförallt för så många människor som är drabbade så det kommer att bli spännande att se de framsteg som görs i forskningen, säger Mathias Bissen Larsson.

 Läs mer om Bissen Brainwalk.

Cecilia Yates