Träffsäker cancerbehandling med ny genetisk kunskap

En av forskarna som använder sig av U-Can är professor Richard Rosenquist Brandell.

Han är forskare vid institutionen för immunologi, genetik och patologi på Rudbecklaboratoriet i Uppsala. Här pågår forskning om flera av de vanligaste cancerdiagnoserna som bröstcancer, tjocktarmscancer och leukemi.

Sedan fem år tillbaka samlas prover från cancerpatienter med nio olika cancerdiagnoser före, under och efter behandlingen inom den strategiska satsningen U-Can. Det är en utmärkt bas för forskningen, menar Tobias Sjöblom:

– Det unika med U-Can är att vi följer patienterna under hela behandlingen. Det finns gott om biobanker med prover från när patienterna fick sin diagnos, men vi fortsätter att samla prover från varje patient, vilket är en logistisk utmaning.

Det har gått bra, bland annat tack vare forskningssjuksköterskor ”som har järnkoll på sina patienter”, och skickliga patologer, men har också krävt samarbete mellan olika avdelningar på sjukhuset och forskarna på Rudbecklaboratoriet.

När en patient behandlas mot cancer är flera olika verksamheter inblandade: onkologi, kirurgi, patologi, röntgen… När man bygger upp en insamling vid en viss diagnos måste ett tiotal personer komma överens om hur proverna ska samlas in. Det har krävts långa diskussioner kring vem som ska göra vad och vem som ska betala. Men det är det värt, tycker Tobias Sjöblom.

– Vi har hittat en bra modell för att göra det här som väldigt få i världen har – ett sätt att engagera stora delar av vårdkedjan. Nu har vi passerat 8 500 patienter som vi har samlat prover från och kan börja skörda frukterna.

En av forskarna som använder sig av U-Can är professor Richard Rosenquist Brandell. Han forskar om en form av leukemi, kronisk lymfatisk leukemi (KLL). Det är en obotlig cancersjukdom där vissa patienter kan leva utan symtom i många år även utan behandling. Andra patienter har ett mer aggressivt sjukdomsförlopp och får snabbare återfall trots nya läkemedel.

Nyligen upptäckte Richard Rosenquist Brandell och hans forskargrupp en gen som kan kopplas till återfall efter behandling.

– Vår studie är en av de första där man har undersökt en homogen grupp patienter som alla har genomgått samma behandling och fått återfall inom i genomsnitt två år. Hos dessa upptäckte vi att många hade mutationer i samma gen. I de allra flesta fanns mutationen redan innan behandlingen inleddes.

Richard Rosenquist Brandell är förutom forskare också läkare på klinisk genetik och jobbar nära cancervården. I nära samarbete mellan universitet och sjukhus har en facilitet för kliniska gentester byggts upp vid SciLifeLab med målet att överföra den nya teknologin till dagens diagnostik av cancer, leukemier och ärftliga sjukdomar.

– Om vi tidigare letade efter tre gener hos en leukemipatient, kan vi nu leta efter 50 gener till samma kostnad. Vi har både helt nya behandlingsmöjligheter och bättre diagnostiska möjligheter. Den kombinationen ger goda förutsättningar framöver.

Han visar en panel – eller karta – med  gener som används för att hitta de viktigaste genetiska avvikelserna. Denna information kan sedan användas för att styra vilken typ av behandling patienten får.

– Vi ser vilka avvikelser patienten har på molekylär nivå och så kan vi gruppera patienterna – efter hög, medium eller låg risk.

Läkare och molekylärbiologer har ett nära samarbete så att kunskapen verkligen når ut till vården och patienterna.

– Vi skriver svaren och tolkar dem för läkarna på klinikerna, för det är ju ganska komplexa svar. Vi lägger ned mycket energi på att förklara och har en bra dialog.

Det behövs experter på bioinformatik men också bioetik för att hantera all genetisk information, men både forskare och läkare kan dra nytta av kunskapen, menar Richard Rosenquist Brandell.

Han ser framför sig en explosion av ny kunskap under de närmaste åren.

– Som genetiker tycker jag att det är väldigt spännande tid.

Det finns ett annat stort och outforskat område för U-Can. Med så stora provsamlingar inom flera olika cancerformer är det möjligt att leta efter biomarkörer för cancer. En kunskap som kan leda till tidig upptäckt och förbättra överlevnaden.

– Det här är en framåtblickande insamling som inkluderar i princip alla patienter i ett visst geografiskt område med vissa sjukdomar. Samtidigt pågår andra kohortstudier i samma område som också inkluderar en stor andel av populationen. Det är ett väldigt bra utgångsläge för biomarkörutveckling, säger Tobias Sjöblom.

Just nu planeras ett stort projekt i samarbete mellan Umeå universitet och Uppsala universitet för att på ett systematiskt sätt försöka utveckla biomarkörer för tidig upptäckt av cancer i olika patientgrupper.

– Det är något som tidigare har visat sig svårt att genomföra. En stor del av svårigheten är att man inte har tillgång till patientkohorter som är insamlade på ett för ändamålet optimalt sätt, men det har vi. Det är väldigt få i världen som har den här bredden av diagnoser.

När man utvecklar test för tidig upptäckt av cancer räcker det inte att tidigt upptäcka förstadiet till cancer. Man måste veta vilket organ som är drabbat, annars leder beskedet bara till ångest för patienten och vårdpersonalen kan inget göra.

Därför måste man göra den här typen av analyser i många olika cancerdiagnoser parallellt för att kunna hitta det som är särskiljande för olika typer av cancer.

Varför är det så viktigt att cancer upptäcks i tid?

– Tidig upptäckt är den bästa boten mot cancer brukar jag säga. Om man till exempel upptäcker en tarmcancer tidigt kan det möjliggöra enklare kirurgi som leder till en bot särskilt om tumören inte hunnit sprida sig. Om man bara några år tidigare upptäckte de tumörer som är på gång skulle det kunna betyda enormt mycket för överlevnaden.

Som programsamordnare i U-Can vill han driva på utvecklingen och ta steget från att vara en insamlingsverksamhet till att fortsätta driva insamlingen men fokusera mer på den forskning som ska göras.

– Det finns ett fönster i tiden att fånga, och den tiden är nu. Det är en fin insamling vi gör här, väldigt påkostad och med hög teknisk kvalitet. Det gäller nu att omvandla det här till ett forskningsvärde, säger Tobias Sjöblom.

---

Fakta: U-Can

Drivs i samarbete mellan Uppsala universitet, Umeå universitet, Stockholms universitet och KTH.

Samlar in och organiserar prov som tas från patienter före, under och efter cancerbehandling. Information om patienterna och röntgenbilder samlas också in.

Hittills har mer än 8 500 patienter inkluderats, med diagnoserna kolorektalcancer, hemtologiska tumörer, lymfom, prostatacancer, hjärntumörer, gynekologisk cancer, neuroendokrina tumörer, bröstcancer och lungcancer.

Materialet används för:

• att utveckla bättre diagnostik och bättre karaktärisera olika tumörsjukdomar
• att utveckla och utvärdera nya mediciner och andra nya behandlingsmetoder
• att undersöka vad som gör att en behandling fungerar eller inte