Forskarutbildning i sinologi startar

De kinesiska tecknen för sinologi är 汉学. Sinologi är vetenskapen om kinesiska språket och kinesisk kultur och samhälle.

De kinesiska tecknen för sinologi är 汉学. Sinologi är vetenskapen om kinesiska språket och kinesisk kultur och samhälle.

Uppsala universitet startar forskarutbildning i kinesiska språket och kinesisk kultur och samhälle. Det är ett välkommet tillskott till Sveriges forskning och kunskaper om en av världens absoluta supermakter.


Uppsala universitet startar forskarutbildning i sinologi. Sinologi är vetenskapen om kinesiska språket och kinesisk kultur och samhälle. Forskarutbildningen i sinologi vid Uppsala universitet blir en väsentlig utökning av Sveriges forskningsmiljö om Kina, forskarutbildning finns sedan tidigare bara vid två andra lärosäten (Lunds respektive Stockholms universitet).  Jämfört med till exempel forskarutbildning i engelska är det en stor skillnad på antalet doktorander och hur mycket forskning som bedrivs.

– Forskningen om Kina är eftersatt i Sverige med tanke på den geopolitiska ställning Kina har idag, säger Lena Rydholm, professor i kinesiska vid institutionen för lingvistik och filologi.  Kina stärker sin position i världen men det är ganska ogranskat av medier i väst.

– Forskningen är viktig så att någon vet vad som händer i Kina även om västvärlden inte alltid vågar kritisera Kina eftersom vi är beroende av handeln, säger Joakim Enwall, professor i kinesiska vid institutionen för lingvistik och filologi.

Nu senast  rapporterade Svenska Dagbladet om att ett kinesiskt bolag köpt upp bildbyrån Corbis som äger många klassiska nyhetsbilder, bland annat från massakern vid Himmelska fridens torg 1989. Andra exempel är den potentiella konflikthärden med dubbelstäder som finns i Kina där minoritetsfolk bor i en stad och majoritetsbefolkningen i en annan stad bredvid. Eller Kinas växande inflytande i Afrika med bland annat militärbaser.

– Vi behöver mer forskning om hur utvecklingen i Kina påverkar oss, säger Lena Rydholm.

– Och för det krävs åtminstone en nationellt rimlig volym på forskningsmiljön med doktorander, handledare och forskare, fortsätter Joakim Enwall.

– Kinabilden i Sverige har varierat kraftigt och gör så än idag, oavsett faktiska förhållanden i Kina. Under 1700-talet sågs Kina som ett ideal, ett rikt och välmående land med ett stabilt styre grundat på vad man då i Sverige uppfattade som yttrande- och tryckfrihet. Kina framhölls som en förebild av politiker i Sveriges riksdag i debatten inför den först svenska Tryckfrihetsförordningen 1766 som ju firar 250-årsjubileum i år. Idag är Kinabilden i medierna ofta negativ, med hänvisning till brist på just yttrande- och tryckfrihet, säger Lena Rydholm.

– Kinabilden är sällan nyanserad och handlar mycket om politik. Vad som idag inte uppmärksammas i samma utsträckning är Kinas kultur och dess betydelse. Den kinesiska litteraturen utgör en mångtusenårig kulturskatt som blir en allt mer betydelsefull del av världslitteraturen., säger Lena Rydholm

Forskarutbildningen vid Uppsala universitet kommer att erbjuda kurser i såväl klassisk kinesisk litteratur som modern kinesisk litteratur, samt kinesisk litteraturteori, sett även i ett globalt perspektiv. Lena Rydholm har länge varit en aktiv forskare inom tvärvetenskapliga forskningsprogram om litteratur. Då Joakim Enwalls forskning är Kinas minoritetsfolk och minoritetsspråk kommer även denna inriktning att representeras i form av doktorandkurser i minoritetsspråk, bl.a. mongoliska och hmu (svart miao). Dessutom kan handledning erbjudas även inom detta forskningsområde.  

Forskarutbildningen är också viktig för möjligheten att kunna erbjuda kinesiska som språk på gymnasiet. Utbildning i kinesiska har ökat på gymnasieskolor runt om i landet, men lärarna är ofta obehöriga. Lärarutbildningen i kinesiska måste därför öka och för det behövs fler lärare och det behövs också mer ämnesdidaktiska kunskaper.

– Det behövs fler behöriga lärare i kinesiska och mer kunskaper om man undervisar bra i kinesiska. Det finns förstås likheter med annan språkundervisning men också stora skillnader och det behöver vi forska mer om, säger Joakim Enwall.

Forsknings- och utbildningsmiljön i kinesiska vid Uppsala universitet har byggts upp långsiktigt under flera år med kurser på olika nivåer i språket, kultur och samhället. Nu är turen alltså kommen till forskarutbildning. I dagsläget finns finansiering för en doktorand, men förhoppningen är att ganska snart få resurser till ytterligare en doktorand. Första utlysningen beräknas ske under läsåret 2016/2017. Doktoranderna kommer till en forskningsmiljö där forskning om Kina finns vid en rad olika institutioner, till exempel företagsekonomi och statsvetenskap.

–  Vi har ett nätverk inom Uppsala universitet, Forum för kinastudier, där vi bland annat har doktorand- och masterdagar för alla som forskar om Kina vid svenska universitet. Vi har också till exempel hållit en nationell tvärvetenskapligt seminarium 14  april om Sidenvägen och har förstås ett nationellt samarbete med övriga lärosäten. Visionen inom ämnet är att Forum för kinastudier kan bli ett nationellt centrum för kinaforskning i framtiden, säger Lena Rydholm.

---

Fakta

I Kina talas rikskinesiska och ett antal dialekter av rikskinesiskan, rikskinesiskan talas också som andraspråk av minoritetsfolken. Det är rikskinesiskan som lärs ut både på gymnasier och universitet i Sverige.  I Kina talas också 70-200 andra språk.

Sinologi är vetenskapen om kinesiska språket och kinesisk kultur och samhälle. De kinesiska tecknen för sinologi är

汉学 hànxué. Det kinesiska ordet består av tecknen 汉hàn som i detta fall syftar på Handynastin [206 f.Kr. – 220 e.Kr.] och dess forskningstradition, och tecknet 学xué, som betyder studier, alltså studier i Handynastins forskningstradition.

Läs mer

Anders Berndt

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin