Hälsoekonomi – en prisvärd investering

Hälsoekonomi – i skärningspunkten mellan ekonomi och medicin – är ett ämne som lockar många studenter.

Åldersförskjutning eller åldersexplosion, ordval oavsett så lever vi bevisligen allt längre. FN beräknar att gruppen 60+ hinner öka från dagens 810 miljoner till två miljarder år 2050, och vårt växande behov av vård ställer redan hårt pressade landsting inför enorma utmaningar – en utveckling som ökat vikten av att väga effekter mot merkostnader då nya, allt dyrare läkemedel introduceras.
– Hälsoekonomi är ett tvärvetenskapligt perspektiv som syftar till effektivare behandlingar, smartare vårdorganisationer och bättre kontroll över finanserna. Fältet föddes redan på 1960-talet och idag bedriver de flesta svenska universitet hälsoekonomisk forskning. I Uppsala finns vi i första hand vid medicinska fakulteten och nationalekonomiska institutionen, med en gemensam arena i Hälsoekonomiskt forum vid Uppsala universitet (HEFUU), säger Sophie Langenskiöld, institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.

HEFUU initierades 2012 i syfte att samla och profilera Uppsala universitets forskare med hälsoekonomiska intressen. Forumet har under sina fyra år trots begränsade resurser arrangerat flera välbesökta mötesplatser med både svenska och internationella deltagare, något som i sin tur banat väg för samarbeten med såväl Harvard University som andra ledande aktörer.
– Vi befinner oss i ett gränsland mellan medicin och ekonomi där möjligheten till finansiering ökar med antalet kontakter över både universitets- och fakultetsgränser, och att vi i Uppsala har kunskapen att analysera Skandinaviens unika förskrivnings- och hälsofallregister gör oss till en globalt attraktiv partner, menar Sophie Langenskiöld.

Redan i år inleds en större, tvärvetenskaplig studie vid Uppsala universitet där en rad spetskompetenser ska utveckla metoder för registerbaserade utvärderingar och jämförelser av hälso- och kostnadseffektivitet vid olika behandlingar i klinisk praxis.
Studien omfattar enbart de patienter som faktiskt behandlas och i det sammanhang de får behandlingen. Syftet är att generera värden till grund för myndigheters beslut om bland annat subventionering och registrering av läkemedel.
– Läkemedelsindustrin prioriterar att utvärdera kausal effekt vilket de kan göra bäst och billigast på en förhållandevis frisk population, vilket tyvärr inte alltid omfattar patienter med samsjuklighet och multipla läkemedelsbehandlingar. Men med dagens åldrande befolkning måste vi förstå hur komplexa variabler spelar in för att kunna avgöra reell effektivitet i flera vanliga behandlingar. Med vår proof-of-principle-studie vill vi visa att våra register möjliggör högkvalitativa utvärderingar som bidrar till att alla, inte bara förhållandevis friska, patienter får evidensbaserad vård till lägre kostnader, säger Sophie Langenskiöld.

Även bland studenter finns ett påtagligt intresse för hälsoekonomi. Bland Uppsala universitets masterstudenter var trycket stort för att få en av de tjugo kursplatser som ifjol utlystes i ämnet vid en fristående kurs på institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
Behovet av hälsoekonomisk kompetens ökar också inom andra medicinska discipliner, dels i samband med utlysningar som prioriterar inslag av hälsoekonomiska analyser, dels till följd av en ökad medvetenhet om hälsoekonomins betydelse för att kunna påverka vilka interventioner vården väljer.

Den snabbt ökande efterfrågan på hälsoekonomisk kunskap är dock inte helt enkel att hantera för de ämneskunniga. Vid Uppsala universitets medicinska fakultet tog nyligen Sophie Langenskiölds forskarkollega steget till industrin, vilket ytterligare försvårat arbetet att tillgodose behovet av kurser, handledning, och konsultstöd.
– Min förhoppning är att fakulteten uppmärksammar den stora efterfrågan på hälsoekonomisk kompetens, och ser att det är fullt motiverat med en större hälsoekonomisk enhet som har kapacitet att bistå forskare, studenter och omvärld på det sätt utvecklingen kräver, säger Sophie Langenskiöld.

---

Läs mer

Uppsala stärker fokus på hälsoekonomi
Hälsoekonomiskt forum vid Uppsala universitet