Vägen till fred i jihadistkonflikter
Konflikter med koppling till jihadism anses särskilt svårlösliga inom fredsforskningen. Vad är det egentligen som krävs för att lösa dem? Det är tema för ett nytt internationellt forskningsprojekt, som leds från Uppsala universitet.
– Nästan alla de grundläggande frågorna runt konfliktlösning är obesvarade när det gäller jihadistkonflikter, säger Isak Svensson, professor i freds- och konfliktforskning som leder det tvärvetenskapliga projektet.
Han och kollegorna Desirée Nilsson och Mimmi Söderberg Kovacs forskar om konfliktlösning och vet hur det brukar fungera i konflikter. De vet vilka faktorer som vanligtvis leder till förhandlingar och slutligen fredsavtal. Frågan är varför det fungerar annorlunda i konflikter som involverar militanta islamistgrupper.
– Det handlar både om att se vad det är som skiljer ut jihadistkonflikter från andra konflikter och att försöka förstå vad det är som gör dem svårlösliga, säger Desirée Nilsson.
De har redan en del hypoteser som ska testas.
– Är det att de inte kan lösa den religiösa frågan eller har det att göra med det sätt de är organiserade på? Har det att göra med stödet från befolkningen och hur det mobiliseras eller att man i ökad utsträckning riktar sig till civila med hårdföra metoder? Det vet vi inte, säger Isak Svensson.
Just nu pågår många konflikter med religiösa inslag. År 2014 dog fler människor i väpnade konflikter än något tidigare år sedan kalla krigets slut. En annan trend är att alltfler konflikter internationaliseras. Bland de konflikter som är mest intensiva är jihadistkonflikterna i majoritet.
– Egentligen har den här typen av konflikter inte växt så mycket i antal. Däremot har andra typer av konflikter minskat, så proportionellt sett har jihadistkonflikterna blivit mer dominerande. Det kan bero på att världen har blivit bättre på att hantera konflikter generellt, men ännu inte utvecklat metoder och kunskap för att hantera religiöst definierade konflikter, säger Isak Svensson.
I projektet deltar flera religionsvetare, bland annat religionssociologen Mark Juergensmeyer, som ska göra flera fallstudier inom projektet. Professor Ebrahim Mosa vid Notre Dame University i USA ska studera konflikter ur ett islamologiskt perspektiv.
– Vi som fredsforskare behöver vända oss utåt och ta hjälp av exempelvis religionsvetarna. Vi har konfliktlösningskompetensen medan de bidrar med att belysa andra viktiga perspektiv, säger Desirée Nilsson.
Forskningen om konfliktlösning har växt fram sedan 1990-talet. Nu ska insikter från det forskningsfältet appliceras på jihadistkonflikterna.
– Vi vet till exempel från tidigare forskning att meningsfulla medlingsinsatser kan initieras när parterna upplever konflikten som väldigt kostsam. Men det kan ju vara så att religiöst motiverade aktörer uppfattar kostnaden på ett annat sätt. Tänker man sig martyrskap så kan det göra att man har andra uppfattningar om vilka kostnader man är beredd att bära, säger Isak Svensson.
Desirée Nilsson forskar om de olika aktörerna i konflikter. Vilka ska inkluderas i ett avtal och vilka kan stå utanför utan att freden äventyras?
– Det finns många konflikter med rebellgrupper på motståndarsidan. Ska alla sitta med eller kan man nå fram till avtal med färre aktörer? Vi kommer att studera den typen av problematik och vad det har för konsekvenser för avtalets hållbarhet.
Forskarna ska använda sig av data från Uppsala konfliktdataprogram (UCDP) som samlar data om väpnade konflikter i hela världen. Dessutom ska ett antal fallstudier göras i olika delar av världen. Vilka det blir är ännu inte bestämt, men ett intressant fredsavtal är det som nåddes 2014 i Filippinerna med en jihadistgrupp.
– Det är faktiskt en av de större framgångarna de senaste åren och visar på möjligheterna att finna lösningar på konflikter som involverar jihadistgrupper, säger Isak Svensson.
– Det handlar både om att se vad det är som skiljer ut dem från andra konflikter och att försöka förstå vad det är som gör dem svårlösliga, säger Desirée Nilsson.
Just nu pågår många konflikter med religiösa inslag. År 2014 dog fler människor i väpnade konflikter än något tidigare år sedan kalla krigets slut. En annan trend är att alltfler konflikter internationaliseras. Bland de konflikter som är mest intensiva är jihadistkonflikterna i majoritet.
– Egentligen har den här typen av konflikter inte växt så mycket i antal. Däremot har andra typer av konflikter minskat, så proportionellt sett har jihadistkonflikterna blivit mer dominerande. Det kan bero på att världen har blivit bättre på att hantera konflikter generellt, men ännu inte utvecklat metoder och kunskap för att hantera religiöst definierade konflikter, säger Isak Svensson.
I projektet deltar bland annat religionssociologen Mark Juergensmeyer, som ska göra flera fallstudier inom projektet. Professor Ebrahim Mosa vid Notre Dame University i USA ska studera konflikter ur ett islamologiskt perspektiv.
– Vi som fredsforskare behöver vända oss utåt och ta hjälp av exempelvis religionsvetarna. Vi har konfliktlösningskompetensen medan de bidrar med att belysa andra viktiga perspektiv, säger Desirée Nilsson.
Forskningen om konfliktlösning har växt fram sedan 1990-talet. Nu ska insikter från det forskningsfältet appliceras på jihadistkonflikterna.
– Vi vet till exempel från tidigare forskning att meningsfulla medlingsinsatser kan initieras när parterna upplever konflikten som väldigt kostsam. Men det kan ju vara så att religiöst motiverade aktörer uppfattar kostnaden på ett annat sätt. Tänker man sig martyrskap så kan det göra att man har andra uppfattningar om vilka kostnader man är beredd att bära, säger Isak Svensson.
Forskarna ska använda sig av data från Uppsala konfliktdataprogrammet (UCDP) som samlar data om väpnade konflikter i hela världen. Dessutom ska ett antal fallstudier göras i olika delar av världen. Vilka det blir är ännu inte bestämt, men ett intressant fredsavtal är det som nåddes 2014 i Filippinerna.
– Det är faktiskt en av de större framgångarna de senaste åren och visar på möjligheterna att finna lösningar på konflikter som involverar jihadistgrupper, säger Isak Svensson.
---
Fakta:
- Med "jihadistiska konflikter" menar forskarna "väpnade konflikter med minst 25 stridsrelaterade döda per år, som inkluderar en rebellgrupp som har självdefinierade islamistiska politiska mål.
- Projektet ”Fredlig lösning av jihadistkonflikter? Religion, inbördeskrig och utsikter för fred” startade i januari och ska pågå i fem år. Projektet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond med 14, 8 miljoner kronor.
Läs mer:
Annica Hulth