Universiteten hotas av nya styrmodeller

I boken "Det hotade universitetet" beskriver bland andra Sten Widmalm hur den kreativitet som har präglat universiteten hotas av nya styrmodeller.

I boken "Det hotade universitetet" beskriver bland andra Sten Widmalm hur den kreativitet som har präglat universiteten hotas av nya styrmodeller.

De senaste tvåhundra åren har universitetens styrmodell gett utrymme för forskarnas egna engagemang och nyfikenhet. Men nu hotas både universiteten och hela samhället av en förändrad styrning av den akademiska forskningen, framhåller forskare i en ny bok.


I boken "Det hotade universitetet" skriver femton författare om det hot som den förändrade styrningen av akademisk forskning innebär, både för universiteten och för övriga samhället.

– Vi skrev boken nu eftersom vi befinner oss i en tid när det mest grundläggande i vad ett universitet är sätts under stark press, säger Sten Widmalm, professor vid statsvetenskapliga institutionen och en av bokens redaktörer. Universiteten har de senaste tvåhundra åren varit ett av fundamenten för demokrati, välstånd och utveckling genom forskarnas möjlighet att fritt söka ny kunskap.

Nu hotas den kreativa miljön som byggts upp inom den akademiska forskningen av styrningsmodeller som kanske enklast kan beskrivas som en projekt- och målstyrd linjeorganisation med krav på kortsiktiga leveranser. Kreativitet gynnas snarare av en värdebaserad, fri och decentraliserad organisation men det är värden som är svårt att förena med de styrningsmodeller som mer och mer tar över inom den akademiska forskningen, menar Sten Widmalm.

– Det är svårt med kreativitet, det finns inte en universallösning som ger bästa resultat i alla lägen. Men det fungerar definitivt inte med någon långt bort som styr verksamheten. I grunden behövs variation och forskare som påverkar och styr verksamheten. Idag styr forskarna knappt något själva på många lärosäten.

I sammanhanget är det intressant att jämföra med utvecklingen som sker inom företagen. I många branscher har kreativitet blivit den drivande kraften i det som kallas kunskapsekonomi, snarare än rationalisering och effektivisering genom olika typer av nya maskiner. Fler och fler företag verkar inom kunskapsekonomin, men att gynna kreativitet ställer andra krav på företagen. Många företag har därför börjat frångå linjestyrning till förmån för större frihet för de anställda, allt i syfte att öka kreativiteten och därmed möjligheten till nya affärer.

– Forskning visar till exempel att många av de framgångsrika applikationer som Google har tagit fram har uppstått på de fria tider som anställda inom företaget har.

Men det finns också exempel på när företagen misslyckas att hänga med i förändringarna. Forskning visar till exempel att linjestyrningen gick till överdrift vid läkemedelsbolagen i Sverige, vilket ledde till nedläggning och konkurser.

– Känslan nu är att företag och universitet är två skepp som mötas i natten. Företagen är på väg mot den kreativa styrmodell som universiteten har stått för och universiteten på väg mot den linjestyrning som företagen lämnar, säger Sten Widmalm.

---

Fakta

  • Boken Det hotade universitetet ges ut av Dialogos förlag.
  • I boken finns bidrag från: Shirin Ahlbäck Öberg, Li Bennich-Björkman, Stefan Björklund, Lars Engwall, Sverker Gustavsson, Hanne Foss Hansen, Johan Hirschfeldt, Christer Karlsson, Elin Sundberg, Bo Sundqvist, Stefan Svallfors, Sir Keith Thomas, Michael Tåhlin, Sten Widmalm och Sven Widmalm.

Läs mer:

Oönskade konsekvenser av New Public Management

Anders Berndt

Prenumerera på Uppsala universitets nyhetsbrev

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin