Gentest hjälper hästar med krumma ben

Röntgenbild av bakben på krumt föl.

Den defekt i arvsmassan som kan leda till skelettmissbildningar hos shetlandsponny har nu identifierats av forskare vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Upptäckten gör att friska anlagsbärare nu kan spåras med hjälp av ett gentest.

I rasen shetlandsponny drabbas vissa hästar av allvarliga missbildningar i underarm och skank. Sjukdomen är ärftlig och ger drabbade föl felaktiga benställningar. Det gör dem halta och leder till att de ofta måste avlivas redan vid ung ålder.

Sjukdomen kallas skeletal atavism och är känd sedan 1950-talet och sedan dess har fall rapporterats runt om i Europa. I mitten av 1990-talet uppmärksammades sjukdomen i Sverige och i samband med detta togs flera hingstar ur avel då de visade sig vara anlagsbärare.

Bland uppfödare kallas sjukdomen för "krumma föl" på grund av de krokiga benen. Skeletal atavism följer en så kallad recessiv nedärvning, vilket innebär att båda föräldrarna måste bidra med sjukdomsanlaget för att få en sjuk avkomma. Den sjukdomsorsakande genen har hittills varit okänd.

Den genetiska studien som nu publicerats i tidskriften G3: Genes, Genomes, Genetics är resultatet av ett samarbete mellan forskare vid Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och flera amerikanska universitet. Forskarna har, genom att sekvensera och jämföra hela arvsmassan hos sjuka och friska individer, funnit att förlust av genetiskt material i och kring genen SHOX orsakar skeletal atavism. Mutationer i denna gen orsakar dvärgväxt och skelettmissbildningar även hos människa.

– Eftersom de flesta anlagsbärare är fullt friska är det nästan omöjligt att få bort anlagen ur rasen genom traditionell avel, säger Carl-Johan Rubin, forskare vid institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi, Uppsala universitet och ansvarig för studien.

­­– Vår upptäckt gör det möjligt att bedriva en ansvarsfull avel, då uppfödare nu kan använda ett gentest för att se om ett sto man vill ha betäckt bär på sjukdomsanlagen, tillägger Sofia Mikko, som är forskare vid SLU och som där driver Husdjursgenetiska laboratoriet.

Genen SHOX är svår att undersöka med traditionella metoder på grund av sin komplexa struktur. För att få en klar bild av hur denna kromosomregion ser ut använde forskarna en nyligen utvecklad metod, SMRT-sekvensering (single molecule real time), tillgänglig vid SciLifeLab i Uppsala, för att sekvensera väldigt långa sträckor av DNA.

– Vi är mycket stolta över att ha kunnat beskriva den genetiska strukturen i en av de mest problematiska regionerna i arvsmassan hos däggdjur. Att vi dessutom bidrar till en förbättrad djurvälfärd känns mycket bra, säger Nima Rafati, doktorand vid Uppsala universitet.

Referens:
Large Deletions at the SHOX Locus in the Pseudoautosomal Region Are Associated with Skeletal Atavism in Shetland Ponies. Rafati N, Andersson LS, Mikko S, Feng C, Raudsepp T, Pettersson J, Janecka J, Wattle O, Ameur A, Thyreen G, Eberth J, Huddleston J, Malig M, Bailey E, Eichler EE, Dalin G, Chowdary B, Anderssson L, Lindgren G, Rubin CJ. G3 (Bethesda). 2016 May 20. pii: g3.116.029645. doi: 10.1534/g3.116.029645.