Tio nya samverkansprojekt beviljas finansiering
För att stimulera och underlätta samverkan mellan akademi, näringsliv och samhälle har Uppsala universitet för tredje året i rad utlyst finansiering för konkreta samarbetsprojekt inom ramen för det Vinnova-finansierade programmet Verifiering för Samverkan (VFS). Värmekameror i undervisningen, design av smarta plåster, människorättsarbete i juristutbildningen och virtuella museum är några projekt som får finansiering.
I årets utlysningsomgång inom VFS-programmet inkom 36 ansökningar. Av dessa beviljades tio finansiering med upp till 200 000 kronor per projekt.
– Vi fick in rekordmånga ansökningar i år och av hög kvalitet. Det är glädjande och visar på ett stort intresse för samverkan, säger Cecilia Nilsson, samverkansledare vid UU Innovation och som koordinerat årets utlysning.
Forskare och icke-akademiska organisationer kan gemensamt söka finansiering för att starta samarbeten med potential att utvecklas till långsiktiga relationer. Ofta är finansiering det största hindret för att komma igång i gemensamma projekt, så behovet av ett program som VFS är stort, menar Cecilia Nilsson.
– De projekt som beviljats finansiering har lyckats visa på en tydlig nytta för både universitetet och den icke-akademiska parten, vilket är kärnan i VFS, säger hon.
De tio samarbetsprojekt som beviljats finansiering är:
Värmekameror i undervisningen
I samverkan med företaget Flir har forskare vid avdelningen för fysikens didaktik tillsammans med lärare i termodynamik utvecklat och dokumenterat korta laborativa övningar om hur handhållna värmekameror kan användas i undervisning, i skolan och på universitetets grundutbildning. Nu inleds nästa steg som handlar om att vidareutveckla laborativa moment i kurser i termodynamik, som också ska ligga till grund för praktiknära ämnesdidaktisk forskning. Man vill också bredda användningsområdet för värmekameror till kurser inom fysik, kemi och teknik, och gemensamt använda det nya forskningsbaserade undervisningsmaterialet i kommunikation med andra lärosäten, nationellt och internationellt, om hur värmekameror kan användas i utbildningen.
Kontaktperson: Jesper Haglund, post doc vid avdelningen för Fysikens didaktik på Institutionen för fysik och astronomi.
Förpackningsmaterial för smarta plåster
Genom att förse små plåsterlappar med elektronik och sensorer kan till exempel kroppstemperatur, blodtryck och blodsockernivå mätas via huden. Med trådlös kommunikation överförs den insamlade hälsoinformationen från plåstret till en smart telefon. För att realisera dessa smarta, biomedicinska plåster krävs en lättanvänd design, vilket förutsätter kompatibla förpackningsmaterial. Forskare vid avdelningen för mikrosystemteknik samarbetar med företaget Beneli för att ta fram en möjlig design av ett smart plåster, hitta tillämpliga material och utföra genomförbarhetstester av de material som utvecklas.
Kontaktperson: Seung Hee Jeong, doktorand vid avdelningen för Mikrosystemteknik på Institutionen för teknikvetenskaper.
Praktiskt människorättsarbete i juristutbildningen
Samarbetet mellan Juridiska fakulteten och Civil Rights Defenders kommer ge juriststudenter möjlighet att få fördjupade praktiska och teoretiska kunskaper om mänskliga rättigheter och praktiskt människorättsarbete. Hos många studenter finns ett stort intresse för mänskliga rättigheter och en önskan om att i framtiden arbeta praktiskt med människorättsfrågor ur ett juridiskt perspektiv. Bland ideella organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter finns ett stort behov av externt juridiskt stöd och på sikt ett behov av att rekrytera jurister med både expertis och praktisk erfarenhet inom människorättsområdet. Målsättningen är att skapa ett arbetssätt inom juristutbildningen som på sikt även kan innefatta fler aktörer inom det civila samhället.
Kontaktperson: Anna Jonsson Cornell, universitetslektor vid Juridiska institutionen.
Det virtuella museet – digitala rekonstruktioner av historiska museihängningar
Konstvetenskapliga institutionen, Institutionen för speldesign på Campus Gotland och Kungliga Husgerådskammaren inleder ett samarbetsprojekt i syfte att pröva nya digitala verktyg för att kunna visualisera historiska konstutställningar. Tack vare ett unikt bra källmaterial går flera tidiga konsthängningar från Stockholm slott att analysera och rekonstruera på ett sätt som kan ge nya och avgörande resultat för ett internationellt forskningsläge kring historiska utställningspraktiker. Forskningsmässigt relaterar projektet till de snabbt växande fälten display studies och digital humaniora. Med verktyg från spelvärlden blir det möjligt att komma historiska verk nära och få ny information. För Kungliga Husgerådskammaren innebär samarbetet en möjlighet att på nya sätt kunna förmedla kunskaper om samlingar, deras historia och användning.
Kontaktperson: Johan Eriksson, universitetslektor vid Konstvetenskapliga institutionen.
Ringbrynjehuvans gåta – pågående forskning i publik form
Att hitta former för hur historierelaterade forskningsresultat kan komma samhället tillgodo, på ett vetenskapligt, men ändå tilltalande sätt är utgångspunkten för samarbetsprojektet mellan Enköpings museum, forskare från Institutionen för arkeologi och antik historia och Geoarkeologiskt laboratorium i Uppsala. Humanistisk och naturvetenskaplig forskning ska kunna återberätta delar av vårt kulturarv med utgångspunkt i en mycket välbevarad ringbrynjehuva - ett historiskt museiföremål med stort allmänintresse, som sedan 1909 tillhör Enköpings museum. Genom att göra undersökningen av ringbrynjehuvan publik vill man testa ett nytt utställningskoncept av museiföremål, som gör allmänhet och skolelever delaktiga i det vetenskapliga arbetet och resultaten.
Kontaktperson: Annika Larsson, forskare vid Institutionen för arkeologi och antik historia.
Utvärdering av mobil teknik för effektivare patientkontakt
Studier visar att patienter har lättare att följa hälsorekommendationer om de har tillgång till stöd och rådgivning från sjukvårdspersonal. Sjukvården har ofta svårt att leva upp till patienters förväntningar och önskemål om kontakt. Kan de principer om följsamhet som visats i studier omsättas i praktiken, för riktiga patienter i en klinisk vardag? Och kan mobil kommunikationsteknologi vara en acceptabel metod för att underlätta patienters egenvård? Detta ska nu utvärderas i ett samarbete mellan forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap och Institutionen för informationsteknologi i samarbete med Metabolmottagningen vid Akademiska sjukhuset. Förhoppningen är att efter projektet gå vidare och utvärdera den kliniska effekten av mobilt patientstöd på till exempel biomarkörer.
Kontaktperson: Sven Alfonsson, forskare inom klinisk psykologi i hälso- och sjukvård vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap.
Främja samspel för barn med funktionsnedsättningar
Hur kan samspel mellan elever med och utan funktionsnedsättningar stimuleras? Den frågan diskuterade Årsta grundsärskola med forskare på AIMday Funktionshinder, vilket också blev upptakten till samarbetet med forskare från Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier och Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap. Tillsammans ska man nu undersöka vilka aktiviteter som främjar samspelet och vad i lärarnas agerande som gör det. En del handlar om att kartlägga och analysera hinder och möjligheter i samspelet mellan dessa elever, ett område där det idag finns få svenska studier. Det långsiktiga målet är att utforma ett interventionsprogram med flera aktiviteter som främjar samspelet mellan elever från grundsärskola och grundskola och som sprids till flera skolor.
Kontaktperson: Nina Klang, universitetslektor vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier.
Fettsmord tribologi
Smörjfetter blir alltmer intressanta för nya och fler tribologiska tillämpningar, samtidigt som nya typer av fetter utvecklas. Tribologi är läran om friktion, nötning och smörjning av ytor i rörlig kontakt med varandra. Tillsammans med Axel Christiernsson International inleder nu forskargruppen inom tribologi vid avdelningen för tillämpad materialvetenskap en forskningsstudie om tribologisk provning och utvärdering av nya typer av fettsmorda kontakter. Det handlar både om nya typer av fetter och om särskilt intressanta material och ytor som normalt inte är fettsmorda eller där ökad kunskap behövs.
Kontaktperson: Åsa Kassman, universitetslektor vid avdelningen för Tillämpad materialvetenskap på Institutionen för teknikvetenskaper.
Ytmodifiering av partiklar med sockertensider
Ytaktiva ämnen är hjälpämnen som ofta ingår i olika läkemedelsberedningar. De kan till exempel påverka hur läkemedelspartiklar fördelar sig i lungorna då ett läkemedel inhaleras. En ny typ av ytaktiva ämnen har utvecklats av företaget Enza Bio. Genom samarbete med forskare vid Institutionen för farmaci kan dessa användas för att förändra ytan på partiklar vid läkemedelsframställning, till nytta för såväl grundforskning som läkemedelsindustri.
Kontaktperson: Denny Mahlin, universitetslektor vid Institutionen för farmaci.
Utveckling av nya analysmetoder för ATP och pyrofosfat
Adenosintrifosfat (ATP) är en viktig komponent i cellens energihantering och är en av byggstenarna i DNA och RNA. Även det kemiska ämnet pyrofosfat har en viktig roll i energiomsättning och i vissa sjukdomstillstånd som t.ex. PXE (Pseudoxanthoma elasticum). Att kunna mäta ATP och pyrofosfat på ett snabbt och tillförlitligt sätt är viktigt och svårt, bland annat då plasma och serum innehåller enzymer som bryter ner dessa kemiska ämnen. I samarbetet mellan forskare inom Institutionen för kemi vid BMC och BioThema kombineras forskargruppens expertis inom separationsteknik och enzymologi med företagets kompetens inom analysmetodik. Tillsammans inleder man nu arbetet med att utveckla analyser som kan ha stor betydelse för diagnos av olika sjukdomstillstånd.
Kontaktperson: Gunnar Johansson, professor vid Institutionen för kemi-BMC
Sara Gredemark