"Intresset för årets presidentval är större än någonsin"
Hallå där, Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier, som bloggar om presidentvalet i USA. I februari var du med och startade bloggen Amerikaanalys.se som kommenterar presidentvalet i USA. Har ni fått mycket respons från läsare?
– Det finns ett par konkurrerande bloggar som håller på med samma sak, men vi skiljer ut oss genom att vi sätter in dagshändelserna i en kontext – vår blogg har en mer akademisk prägel. Vi är ingen nyhetsblogg utan vårt fokus är mer reflekterande – att kommentera och sätta in det som händer i sitt sammanhang.
Vad är det som är speciellt med just det här presidentvalet?
– Amerikanska presidentval följer ju samma upplägg med val, konvent, tv-debatter och valkampanjer. Det som är olikt är att valkandidaterna är äldre, Hillary Clinton är 68 år och Donald Trump är 70 år. De här kandidaterna tillhör de äldsta som har ställt upp, tillsammans med Ronald Reagan som var 69 år när han blev president 1981.
– En annan skillnad är att en av huvudkandidaterna, Donald Trump, inte är politiker utan affärsman. Hans sätt att driva politisk kampanj har vi inte sett prov på i modern tid.
Du är redaktör för boken ”Det blågula stjärnbaneret” om svenskarnas stora intresse för USA. Hur började det egentligen?
– Intresset grundlades i och med den stora emigrationen till USA, då över en miljon svenskar emigrerade mellan 1840 och 1930. Sedan kom ett uppsving i samband med andra världskriget. Fram till dess hade Tyskland stark påverkan men efter kriget vände vi kollektivt blickarna över Atlanten.
– Så det fanns tidigt en resonansbotten i Sverige för amerikansk populärkultur, politik och samhällsutveckling. Men vi är ambivalenta, vi har ett väldigt intresse och en fascination för USA men vi är också skeptiska och kritiska.
Vad går kritiken ut på?
– Främst handlar det om USA:s utrikespolitik där det periodvis funnits en stark kritik mot landets inblandning i olika krig, särskilt Vietnamkriget på 60- och 70-talen och Irakkriget 2003.
– Kritiken har egentligen alltid funnits. Det intressanta är att för 100 år sedan var det folk på högerkanten som var kritiska. USA sågs som kulturlöst och materialistiskt, medan vänstern hade en positiv syn på USA och de politiska friheterna i författningen. Under 1900-talet förändrades positionerna och de två lägren bytte plats. Efter att USA hade framträtt som supermakt blev högern alltmer USA-vänlig medan många på vänsterkanten intog, och ännu intar, en kritisk hållning.
Men när det gäller presidentvalet är det väl inte bara svenskar som engagerar sig?
– Nej, USA är fortfarande världens mäktigaste nation så alla har en anledning att följa utvecklingen. Jag tycker att intresset i år är större än någonsin tidigare och det har nog mycket att göra med de sociala medierna men också med Donald Trump, vars kandidatur fängslar och bekymrar omvärlden på ett sätt som saknar motsvarighet.
Annica Hulth