Psykologin bakom förnekelse
Ny psykologisk forskning vid Uppsala universitet visar att de människor som förnekar klimatproblemen ofta också ser hierarkier som oundvikliga och naturliga. Kirsti Jylhä, forskare vid institutionen för psykologi Uppsala universitet har skrivit en avhandling i ämnet.
Forskningen har visat att människan idag påverkar klimatet mer än någonsin tidigare. Men trots forskningens slutsatser finns grupper av människor som på olika sätt förnekar kunskapen.
I klimatdebatten har konservativa män ofta ansetts vara förnekarna av klimatproblemet, vilket bottnar i att det finns en statistik överrepresentation av konservativa män i den gruppen. Men psykologisk forskning visar att det är en alltför förenklad bild. Det finns psykologiska faktorer som är viktigare än politisk orientering eller kön.
– Vi bör sluta prata så mycket om konservativa män i klimatfrågan. Vår forskning visar att det inte är lika relevant att tänka i kön eller politiska ideologier som det är att studera människors sociala dominansorientering (SDO), säger Kirsti Jylhä, forskare vid institutionen för psykologi Uppsala universitet.
– Hög SDO är vanligare hos, men inte begränsad till, män och politiskt konservativa individer. Efter att vi har statistiskt kontrollerat effekten av SDO på förnekelse, har effekten på kön och politisk orientering betydligt minskat eller försvunnit helt. Det innebär att konservativa män inte är mer benägna att förneka klimatförändringar än andra människor om de inte har högre SDO också.
Accepterar ojämlikheter
Social dominansorientering är ett mått på hur människor ställer sig till gruppbaserad hierarki och dominans. En person med hög SDO brukar kännetecknas av en dominant personlighet med låg empati. De accepterar ojämlikheter mellan olika grupper, till exempel inom ett land eller mellan länder. De tenderar acceptera också människans dominans över naturen. Ofta ser de världen i termer av konkurrens där hierarkier är oundvikliga och naturliga.
– Människor som har hög grad av SDO har också en större benägenhet att förneka klimatproblemet. Det behöver inte vara motiverat av någon form av elakhet utan bottnar i hur de ser på världen i bland annat hierarkiska termer. De ser ofta kanske inte klimatproblemet som en orättvis fråga. Det är möjligt att de inte vill sluta leva som de gör och känner att de inte behöver bry sig om de som drabbas eftersom det är naturligt att vissa har det bättre medan andra har det sämre i världen.
Anders Berndt