Forskning om kost väckte debatt

Lisa Söderströms avhandling om äldre och undernäring väckte debatt på sociala medier.

– Allmänheten var välkommen och vi ville ju föra en vetenskaplig diskussion, men vi var rädda för att det skulle bli osakliga påhopp som det hade varit både i min arbetsmejl och i sociala medier, säger Lisa Söderström, forskare vid Centrum för klinisk forskning i Västerås som nyligen disputerade vid Uppsala universitet.
Hennes avhandling handlar om äldre och undernäring och det var en av de fyra artiklarna som skapade debatt. Den visar att medelålders och äldre friska personer som äter en kost med hög andel mättat fett har en större risk för undernäring tio år senare.
I pressmeddelandet som skickades ut kommenterar Lisa Söderström resultaten och säger att de är intressanta ”eftersom det är många personer som äter enligt högfettsdieter, exempelvis LCHF”.

Hätska reaktioner och missförstånd

Det kom många hätskareaktioner från personer som följer LCHF-dieten och hade missförstått vad studien handlade om.
– Jag har inte studerat äldre som äter LCHF utan jag har studerat medelålders och äldre individer i normalbefolkningen. Det försökte jag förklara, men det ville de inte ta till sig. Det här var forskningsfusk, tyckte de, och samarbete med sockerindustrin, vilket var förkastligt.
Lisa försökte bemöta kritiken. Först skickade hon e-post och uppmanade personerna att kontakta henne direkt. När hon inte fick något svar ringde hon istället upp för att ta diskussionen och förklara vad hennes forskning gick ut på.
– Jag kom fram till att ingen av dem hade läst min avhandling eller artikeln, utan de hade bara läst pressmeddelandet. Det kändes som om de här personerna var väldigt inriktade på att förkasta vetenskapen och det var svårt att föra en diskussion.

Vetenskaplig diskussion

Hur gick det då vid disputationen? Jo, det blev en lugn tillställning och ordningsvakterna behövde inte avvisa någon av besökarna.
– Det var en jättetrevlig vetenskaplig diskussion och ingen av de här personerna dök upp vad jag såg i alla fall. Men de var välkomna och det sa jag till dem. Det är så lätt att säga osakliga och otrevliga saker på internet, som man inte skulle säga ansikte mot ansikte. Det hade varit roligt om vi kunde haft en vetenskaplig diskussion om det här och inte bara påhopp.
Tommy Cederholm är professor i klinisk nutrition och chef för forskningsgruppen i klinisk nutrition och metabolism. Han skrev nyligen en debattartikel om faran i den osakliga debatten på sociala medier, där ett helt forskningsfält kan ifrågasättas av självutnämnda experter.
– Speciellt inom vårt område finns det företrädare för olika rörelser kring maten som är väldigt aggressiva i sin framtoning och framhåller att de traditionella vetenskapsföreträdarna inte vet vad de pratar om.

Osäkerhet bland politiker

Det här leder till en osäkerhet inte bara bland folk i allmänhet utan också bland politiker som beslutar om forskningssatsningar och livsmedelsstrategier. De kanske tvekar att satsa pengar på forskning som ifrågasätts, menar Tommy Cederholm.
– Det tycker jag är väldigt tragiskt eftersom vi har så många indikationer på att det vi äter och kosten är det allra viktigaste för folkhälsan. Vårt ämne får inte riktigt den uppmärksamhet som det borde ha ur ett folkhälsoperspektiv, delvis på grund av att det finns aktiva motrörelser bland bloggare och i sociala medier på Internet.
I själva verket finns idag en vetenskaplig samsyn, till exempel om vilken typ av fetter som är bra för hälsan.
– Vi ser i både interventionssstudier och epidemiologiska studier att äter man vegetabiliska oljor istället för  animaliska fetter så lever man längre, har mindre hjärt-kärlsjukdom, diabetes och mindre fettinlagring i levern.

Samlad kunskap bakom rekommendationer

Det är denna samlade kunskap som ligger till grund för rekommendationerna från till exempel Livsmedelsverket och WHO.
– Därmed inte sagt att vi ska slå oss för bröstet och säga att vi är färdiga. Det finns så otroligt mycket mer som vi behöver veta och förstå kring maten, men vi kan inte göra det om våra metoder och kunskap systematiskt ifrågasätts, säger Tommy Cederholm.
Han framhåller också att de kostrekommendationer som finns bygger på stora studier av tusentals personer och alltså gäller på befolkningsnivå. Det betyder att kostråd till enskilda alltid måste individualiseras, bland annat efter den enskilda individens preferenser.

---

Fakta

Low Carb High Fat (LCHF) är en diet med lågt intag av kolhydrater (Low Carb, "lite kolhydrater") och högt intag av fett (High Fat, "mycket fett").